Hasardgeografi varje dag

27.07.2021 kl. 11:35
I Ålands Lyceum gick jag en kurs i hasardgeografi som Ralf Carlsson höll. Kursen handlade om extrema naturfenomen såsom jordbävningar, vulkaner, tyfoner och kraftig torka.

Det är nu 20 år sedan jag gick kursen, men flera av de extrema fenomen har blivit betydligt vanligare sedan dess på grund av klimatförändringen. Att nu följa nyheter från omvärlden är som en daglig minikurs i hasardgeografi.

 

Extrem rekordhetta i British Columbia. Enorma skogsbränder lite söderut i Oregon. Skogsbränderna är så stora och så intensiva att de börjar styra vädret, inte tvärtom. Det är fenomen som också setts i Australien där skogsbränderna framkallat åskoväder och producerat blixtstormar. För alla dem som sett (och hört dånet av) en skogsbrand på nära håll är blixtnedslag inte något man ytterligare önskar sig. I Sibirien har de omfattande skogsbränderna gjort att Ryssland släppt kemikalier i luften för att försöka framkalla regn på artificiell väg för att bekämpa bränderna i den otillgängliga terrängen. I Kalifornien har säsongen för skogsbränder bara börjat. Den börjar allt tidigare och slutar allt senare.

 

I Västeuropa ser vi i stället hur extrema regnmassor skapat översvämningar i bland annat Belgien, Holland och Tyskland. Man tror att översvämningarna och värmeböljorna kan ha ett samband på grund av att jetströmmarna nuförtiden försvagas så kraftigt under sommartid som en konsekvens av att temperaturerna stigit uppe i Arktis. De försvagade jetströmmarna gör att högtryck och lågtryck kan ligga kvar på samma ställe mycket längre än normalt.

 

Forskare har länge varnat för att den här typens händelser kommer bli vanligare på grund av klimatförändringen. Men hur snabbt har överraskat även forskarna. Det borde vara en oro för oss alla många gånger större än den för pandemin. Vad ska man då göra? Stänga av nyheterna, blunda och hoppas på det bästa? Nej! Åtgärder behövs på alla plan, och det är det som kan bromsa och ändra utvecklingen.

 

Pandemin är ett bra exempel på att stora delar av världen kan jobba ihop då det kommer konkreta hot. Det måste vi göra med klimatförändringen också. Kommande klimattoppmöte behöver ta fler konkreta steg, inte fler strategier. Världen behöver se Kina axla ett större ansvar. Då allt fler naturkatastrofer också drabbat Kina finns kanske förutsättningar för det. Europa och USA kan inte dra lasset själva. En positiv utveckling är att USA nu har en president och en administration som på allvar vill göra något.

 

Teknikutveckling kommer vara central då få människor är redo att försämra sin levnadsstandard. Politiken kan skynda på den utvecklingen som sker både globalt och lokalt. Det är exempelvis mycket glädjande att landskapsregeringen startar ett stödprogram för att få bort olja som uppvärmning. Ett sådant stödprogram finns och har funnits i fasta Finland för att installera berg- och jordvärme i stället. Det har varit en succé. Att ersätta oljan som uppvärmningsbränsle med värme från berg, jord eller luft i stället är en lågt hängande frukt i klimatarbetet.

 

Utfasningen av torv som bränsle i Finland är en viktig nationell klimatfråga som nu är på väg att verkställas både genom politiska beslut och marknadskrafter.

 

Elektrifieringen och minskningen av utsläppen av trafiken är en annan viktig fråga. På Åland har man också kunnat ta del av det statliga stöd som skapats för att stöda privatpersoners anskaffning av elbilar.

 

Som i så mycket annat börjar saker alltid med dig och mig samt vilka val vi gör. Det har betydelse att köpa lokalproducerat, att reparera och att återanvända saker.

 

Som pappa till en snart ettårig flicka kan jag bara konstatera vilken guldgruva olika grupper på social media och second hand butiker varit. Där har vi köpt barnvagn, nästan alla hennes kläder och de tygblöjor vi använder dagtid för att minska på avfall. Det är saker som vi gör framförallt för att hjälpa klimat och miljö, men som också sparar plånbokens pengar. Allt fler saker är både miljömässiga och ekonomiska vinster samtidigt. Det är dit vi måste komma eftersom det skapar tydliga incitament att agera klimatsmart, vilket vi måste göra om kommande generationer ska kunna leva på alla de delar av planeten som idag är bebodda. Här spelar alla insatser, små som stora, roll.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Valtioneuvoston kunta- ja palvelurakenneuudistusta koskevasta selonteko

Kunta- ja palvelurakenneuudistus on yksi maamme merkittävimmistä rakennepoliittisista muutosprosesseista. Sa-manaikaisesti se on tämän hallituksen tärkeimpiä hankkeita. Tämä merkitsee myös sitä, että tämä selonteko on mitä tärkein, ja meidän on tarkkaan harkittava miten jatkamme ja kehitämme tätä prosessia. Uudistuksessa syntyneisiin ongelmiin on suhtauduttava erittäin vakavasti!
24.11.2009 kl. 15:00

Debatt om Finland och de arktiska områdena

Den arktiska regionen väcker definitivt ett stort politiskt och ekonomiskt intresse på global nivå. Klimatforskarna har redan för länge sedan slagit larm och varnat för att områdena närmast polerna kommer att påverkas klimatuppvärmningen först och att förändringen kommer att vara dramatisk där. Finland och de övriga nordiska länderna har därför ett särskilt ansvar att både inom EU och i internationella sammanhang uppmärksamma den arktiska regionen och människorna som lever där.
18.11.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om den klimat- och energipolitiska framtidsredogörelsen

Framtidsredogörelsen om klimat- och energipolitiken är ett viktigt bidrag till den aktuella debatten om den nödvändiga vägen till ett utsläppssnålt Finland. Svenska riksdagsgruppen är glad för att redogörelsen utgår från klimatförändringens effekter ur ett globalt perspektiv och betonar de katastrofala riskerna för mänskligheten och livet på jorden om inget görs föra att förhindra utvecklingen.
21.10.2009 kl. 15:25

Statsrådets meddelande om valfinansieringen

Demokrati förutsätter val. Val förutsätter kandidater och partier. Men val förutsätter också valkampanjer. Valkampanjer är inte gratis, de kostar. Det räcker inte med att nå ut till väljarna bara på torg- och stugmöten och med dörrknackning – inte för att de är helt gratis, de heller.
30.09.2009 kl. 15:35

Interpellationsdebatt om äldreomsorgen

Det är uppfriskande att oppositionen också intresserar sig för politiska substansfrågor som direkt berör medborgarnas vardagliga liv. Äldreomsorgen är utan tvekan en sådan. Äldreomsorgen är ändå mindre lämplig som föremål för en interpellation eftersom den är en gemensam angelägenhet för regeringen och hela riksdagen, och inte minst för kommunerna där oppositionen här i riksdagen bär samma ansvar som regeringspartierna.
29.09.2009 kl. 15:15

Remissdebatt om budgetförslaget för 2010

Minns någon en statsbudget som alla skulle ha varit helt tillfreds med? Knappast. Oppositionen hittar alltid stora brister i budgetförslagen och regeringspartier hittar mindre brister. Knappast har det ens funnits någon finansminister som skulle ha varit helt nöjd med alla detaljer. Det hör till sakens natur, eftersom varje budget är en balansgång och pengarna aldrig räcker till.
15.09.2009 kl. 16:05

Statsrådets redogörelse om mänskliga rättigheter

För att Finlands människorättspolitik utåt ska vara trovärdig gäller den gamla goda visdomen att det gäller att först sopa rent för egen dörr. Svenska riksdagsgruppen välkomnar därför att denna fjärde redogörelse också täcker respekten för de mänskliga rättigheterna och grundläggande fri- och rättigheterna i det egna landet.
09.09.2009 kl. 15:00