En tår för Afghanistan

15.08.2021 kl. 11:34
Den tredje juli meddelade USA att man stängt sin flygbas i Afghanistan som en del av sitt uppsnabbade tillbakadragande från landet. Beslutet hade stort signalvärde. USA har önskat vara ute ur landet före den 11 september, exakt 20 år sedan terrorattackerna mot bland annat World Trade Center i New York.

Jag vet inte om någon på riktigt trodde att Afghanistans armé och regering skulle kunna upprätthålla lag och ordning på egen hand mot Talibanerna, som vuxit i kraft i skydd av andra regionala och globala stormakter. De har kunnat fortsätta att verka trots att de störtades från makten i den USA-ledda invasionen av landet efter att Talibanerna skyddat terrorgruppen Al-Qaida och Usama bin Laden.

 

Nästan ingen trodde dock att händelseutvecklingen i Afghanistan skulle förvärras så snabbt som nu och att Talibanerna skulle lyckas avancera så fort som man gjort. Efter att Mazar-e-Sharif, i norra Afghanistan där man visste att hårt motstånd mot Talibanerna skulle komma, fallit sent på lördag kväll återstår nu i praktiken bara huvudstaden Kabul.

 

Mazar-e-Sharif var både Finland och Sveriges huvudsakliga stationeringsort i den internationella operationen där sedan år 2002. Operationen tog för Finlands del slut den 8 juni i år då de sista finländska soldaterna kom hem. Tiden i Afghanistan krävde två finländska soldaters liv.

 

Övriga städer har fallit snabbt och vissa helt utan strid efter att många verkat se det oundvikliga. Moralen hos regeringsstyrkor måste ha varit låg efter det internationella tillbakadragandet samt att Talibanernas förmåga underskattats. Det återstår att se om huvudstaden Kabul kan försvaras, eller om Talibanerna kommer kunna ta makten också där inom kort.

 

Att det gått så snabbt är det värsta tänkbara scenariot för alla länder som har personal kvar i landet. Därför skickar bland annat USA och Storbritannien nu temporärt mer trupper till landet för att kunna försvara evakueringen av ambassad- och annan personal. Den förstärkningen kan köpa lite mer tid. För det är många som ännu ska evakueras.

 

Finlands regering beslöt förra veckan att den lokala personalen - exempelvis tolkar och dess familjer - ska få komma till Finland. De kommer evakueras och få uppehållstillstånd. Ett likadant beslut har tidigare fattats av både Norge och senast Danmark, eftersom dessa människor potentiellt skulle leva i stor fara i Afghanistan med en Talibanledd regering. Sverige jobbar också för fullt med saken. Beslutet som regeringen tog är det enda rätta och rimliga. De civila som hjälpt finländska soldater och personal i Afghanistan måste naturligtvis få komma till säkerhet i Finland. De är inte många till antalet och vi får inte riskera deras liv genom att lämna dem kvar i Afghanistan.

 

Samtidigt är det just det som nu väntar miljontals civila afghaner. Talibanerna vill återinföra en regering med mycket strikt tolkning av islam. Senast talibanerna var vid makten var styret brutalt, rättsskipningen godtycklig, flickor fick inte gå i skola, kvinnor kuvades och män måste klä sig traditionellt samt ha långt skägg för att inte bli slagna.

 

Vad som kan komma att vänta nu gör att det är svårt att inte fälla en tår för folket i Afghanistan. För alla finländska och svenska soldater och övrig personal som jobbat där under många år, där jag känner flera, måste det kännas många gånger värre. De vet bättre än de flesta vad som i värsta fall kommer vänta och där risken för fortsatta strider är stor samtidigt som den unga befolkningen inte alls får möjlighet att uppfylla sina drömmar på samma sätt som en ung människa på exempelvis Åland. Händelseutvecklingen i Afghanistan är oerhört sorglig.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00