Bristen på arbetskraft

05.09.2021 kl. 11:27
För två veckor sedan skrev Helsingin Sanomat om att två snabbmatskedjor, Hesburger och Subway, temporärt stängde restauranger i Helsingfors.

Anledningen var inte problem med lönsamhet utan att man inte fick personal. I servicebranschen finns för tillfället 40 000 lediga jobb i hela Finland. Det vet vi också på Åland där hotell- och restaurangbranschen skrek efter personal i somras, alltifrån kockar till diskare. Inte bara snabbmatsställen har svårt att hitta personal. Finare restauranger i Helsingfors som sökt efter kockar får inte en enda ansökan. Samma rapporter kommer från Köpenhamn och Berlin.

Restaurangbranschens problem har bland annat att göra med att många arbetstagare lämnat branschen under pandemin då det var stängt. En hel del fick då jobb i andra branscher och vissa kommer inte komma tillbaka eftersom de nu trivs bra i sina nya jobb. Det här skapar en enorm utmaning för hela sektorn och den som vill ha personal till nästa sommar kommer behöva börja med rekryteringen i ännu bättre tid eftersom konkurrensen om arbetskraften inom sektorn kommer vara så pass stor. Att vara en bra arbetsgivare där personalen trivs är också viktigare än någonsin.

Bristen på arbetskraft gäller dock inte bara restauranger, och kan inte bara förklaras med pandemin. Det handlar om en strukturell förändring där den arbetsföra befolkningen börjar minska. Vården och äldreboenden skriker efter personal på flera ställen i Finland, och det är sannolikt ett problem som bara kommer att öka då det helt enkelt inte finns tillgänglig arbetskraft på många platser.

Länge har vi talat om utmaningen som den ändrade demografin för med sig, men utan att ha gjort speciellt mycket. Nu är problemen här. Att många blir gamla och är friska är en helt fantastisk sak! Problemet är bara att den unga andelen av befolkningen blivit så mycket mindre. Äldre behöver få gå i pension efter ett långt arbetsliv, men om det inte finns unga som kan ta över jobben blir det problem för företag, offentlig service och samhället som helhet.

Finland har länge haft väldigt låga siffror för barnafödande. Även om trenden lite vände år 2020 var födelsetalen så låga att de motsvarade att i genomsnitt varje kvinna skulle få 1,37 barn. Det krävs i medeltal 2,1 barn per kvinna för att en befolkning statistiskt sett inte ska minska, om man räknar bort in- och utflyttning. Var och en bestämmer om sitt eget liv, men alla måste förstå vilka utmaningar vi står inför som samhälle där bristen på arbetskraft sannolikt bara kommer att öka, i många branscher.

Eftersom Finland inte är ensamt om denna utveckling kommer konkurrensen om utländsk arbetskraft fortsätta öka. Hör man på Sannfinländarna skulle man lätt tro att hela världen bankar på Finlands port. Det kunde inte vara längre från sanningen. Genom att upprätthålla en sådan bild riskerar vi däremot förlora konkurrensen om välutbildad personal som vi skulle behöva i många sektorer.

Det är sant att Finland också har många arbetslösa. De arbetslösa är ofta i andra branscher än de lediga jobben. Arbetslösheten måste minskas via omskolning samt att skapa ett socialskydd som är mer uppmuntrande där det alltid lönar sig att ta emot ett jobb, vilket det tyvärr inte gör idag. Vi behöver också underlätta arbetskraftsinvandring, se till att arbetstagare hålls friska så att sjukfrånvaron minskar, skapa incitament för att fler äldre som vill fortsätta arbeta efter pension ska kunna göra det, öka digitaliseringen och automatiseringen så att vi ersätter manuellt arbete med datorer eller maskiner.

Allt detta kommer behövas för att säkerställa att vi i framtiden ska ha tillräckligt med arbetskraft.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00