Kolumn

Intensiva riksdagsveckor väntar

21.09.2021 kl. 11:25

Riksdagen har rivstartat höstsessionen som nu pågår fram till uppehållet i jul. Flera stora frågor och lagpaket har i veckan kommit eller är på kommande inkommande vecka till riksdagen. Det blir intensiva veckor både i plenisalen och i utskottsarbetet.

I torsdags gav regeringen förslag till familjeledighetsreform till riksdagen. I regeringsförhandlingarna var en sådan reform en mycket viktig fråga för svenska riksdagsgruppen. Att reformen nu når riksdagen är en milstolpe och en viktig sak. Finland har halkat efter de andra nordiska länderna både gällande flexibilitet och jämställdhet i familjeledigheten. Reformen kommer utöka antalet dagar som en familj kan vara hemma med ett nyfött barn under den officiella föräldraledigheten. Möjligheten till vårdledighet kvarstår sen, men föräldraledighetens del utökas från 317 till 360 dagar. Framförallt lägger reformen vikt på jämställdhet och förstärker pappornas möjlighet att vara hemma med barn, utan att det tar av mammans dagar. Det skapar lite större valfrihet även om förslaget, på grund av bland annat arbetsmarknadsparternas reservationer, inte går fullt så långt som många, inklusive jag själv, hade önskat. Det är ändå ett klart steg i rätt riktning. Familjeledigheten är ingen patentlösning för hela familjepolitiken, men är en del som är viktig och som också kommer att gälla på Åland. Arbetet med övriga delar i familjepolitiken kommer fortsätta. Remissdebatt i riksdagen i frågan kommer på tisdagen.

Tisdagens plenum blir mycket långt eftersom redogörelsen för den inre säkerheten också kommer debatteras då. Det har beröringspunkter med polisen, räddningsväsendet, sjöbevakningen och migration. Jag kommer hålla svenska riksdagsgruppens gruppanförande i debatten och bland annat där lyfta upp utbildningsbehovet på svenska på dessa områden, något som vi arbetat aktivt med och nått framsteg på gällande sjöbevakningen, men där vi ännu har mer arbete att göra gällande både räddnings- och polisutbildningen.

På tisdag kommer även regeringen sannolikt hålla ett extra statsrådsmöte för att godkänna förslaget om möjligheten att införa coronapass. Flera viktiga detaljer är ännu öppna och de måste vi återkomma till då lagförslaget getts till riksdagen. Remissdebatt om förslaget blir i så fall redan på onsdagen även om själva utskottsbehandlingen kommer inledas först om två veckor. Detta på grund av att nästa vecka helt och hållet kommer vikas åt förslaget till statsbudget för nästa år. Budgetförslaget delas ut till riksdagen på fredag och blir offentligt följande veckas måndag. Därefter inleds remissdebatten på tisdagen som fortsätter hela den veckan från morgon till sen kväll. Det är så klart rimligt eftersom det handlar om en helhet på 60 miljarder euro.

Efter budgetveckan blir det sannolikt remissdebatt om förslaget till ny lotterilag, som också är en mycket viktig sak för Åland. Lagförslaget har varit under beredning länge, har nu EU-notifierats, och kommer sannolikt att ges till riksdagen på torsdag under statsrådets ordinarie sammanträde. Frågan kommer sedan gå till riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott, där jag är ordinarie medlem i båda utskotten. Dit kommer också coronapassen. Man kan därför lugnt konstatera att intensiva veckor väntar då man sitter i två av riksdagens mest arbetsdryga utskott. Men det är också på så vis man säkrar det inflytande som behövs för att kunna bevaka dessa extremt viktiga frågor för Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.

11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.

13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.

12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.

17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.

05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?

04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.

17.12.2007 kl. 12:35