Intensiva riksdagsveckor väntar

21.09.2021 kl. 11:25
Riksdagen har rivstartat höstsessionen som nu pågår fram till uppehållet i jul. Flera stora frågor och lagpaket har i veckan kommit eller är på kommande inkommande vecka till riksdagen. Det blir intensiva veckor både i plenisalen och i utskottsarbetet.

I torsdags gav regeringen förslag till familjeledighetsreform till riksdagen. I regeringsförhandlingarna var en sådan reform en mycket viktig fråga för svenska riksdagsgruppen. Att reformen nu når riksdagen är en milstolpe och en viktig sak. Finland har halkat efter de andra nordiska länderna både gällande flexibilitet och jämställdhet i familjeledigheten. Reformen kommer utöka antalet dagar som en familj kan vara hemma med ett nyfött barn under den officiella föräldraledigheten. Möjligheten till vårdledighet kvarstår sen, men föräldraledighetens del utökas från 317 till 360 dagar. Framförallt lägger reformen vikt på jämställdhet och förstärker pappornas möjlighet att vara hemma med barn, utan att det tar av mammans dagar. Det skapar lite större valfrihet även om förslaget, på grund av bland annat arbetsmarknadsparternas reservationer, inte går fullt så långt som många, inklusive jag själv, hade önskat. Det är ändå ett klart steg i rätt riktning. Familjeledigheten är ingen patentlösning för hela familjepolitiken, men är en del som är viktig och som också kommer att gälla på Åland. Arbetet med övriga delar i familjepolitiken kommer fortsätta. Remissdebatt i riksdagen i frågan kommer på tisdagen.

 

Tisdagens plenum blir mycket långt eftersom redogörelsen för den inre säkerheten också kommer debatteras då. Det har beröringspunkter med polisen, räddningsväsendet, sjöbevakningen och migration. Jag kommer hålla svenska riksdagsgruppens gruppanförande i debatten och bland annat där lyfta upp utbildningsbehovet på svenska på dessa områden, något som vi arbetat aktivt med och nått framsteg på gällande sjöbevakningen, men där vi ännu har mer arbete att göra gällande både räddnings- och polisutbildningen.

 

På tisdag kommer även regeringen sannolikt hålla ett extra statsrådsmöte för att godkänna förslaget om möjligheten att införa coronapass. Flera viktiga detaljer är ännu öppna och de måste vi återkomma till då lagförslaget getts till riksdagen. Remissdebatt om förslaget blir i så fall redan på onsdagen även om själva utskottsbehandlingen kommer inledas först om två veckor. Detta på grund av att nästa vecka helt och hållet kommer vikas åt förslaget till statsbudget för nästa år. Budgetförslaget delas ut till riksdagen på fredag och blir offentligt följande veckas måndag. Därefter inleds remissdebatten på tisdagen som fortsätter hela den veckan från morgon till sen kväll. Det är så klart rimligt eftersom det handlar om en helhet på 60 miljarder euro.

 

Efter budgetveckan blir det sannolikt remissdebatt om förslaget till ny lotterilag, som också är en mycket viktig sak för Åland. Lagförslaget har varit under beredning länge, har nu EU-notifierats, och kommer sannolikt att ges till riksdagen på torsdag under statsrådets ordinarie sammanträde. Frågan kommer sedan gå till riksdagens förvaltningsutskott och grundlagsutskott, där jag är ordinarie medlem i båda utskotten. Dit kommer också coronapassen. Man kan därför lugnt konstatera att intensiva veckor väntar då man sitter i två av riksdagens mest arbetsdryga utskott. Men det är också på så vis man säkrar det inflytande som behövs för att kunna bevaka dessa extremt viktiga frågor för Åland.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00