Förslaget till vaccinpass nu i riksdagen

26.09.2021 kl. 11:23
Regeringen överlämnade i tisdags, på ett extrainsatt statsråd, lagförslaget om möjlighet att införa vaccinationspass till riksdagen. Remissdebatten om lagförslaget hölls redan i onsdags och på fredag kommer grundlagsutskottet inleda arbetet med lagförslaget

Det är budgetvecka och utskotten har normalt inte möten då, men eftersom förslaget är att lagen ska träda i kraft den 15 oktober (eller så snabbt som möjligt) har grundlagsutskottet satt in extra mötestid.

 

Om lagförslaget kan godkännas kommer i praktiken avgöras av grundlagsutskottets experter. Vi har vid sidan av de ansvariga ministerierna begärt utlåtande av fyra av Finlands främsta grundlagsexperter på den här typens frågor. Jag fick också enhälligt stöd för mitt förslag att begära utlåtande av Ålands landskapsregering.

 

Finland är inte det enda landet som nu arbetar med förslag om vaccinationspass. Bland annat Frankrike och Holland använder sådana. Vaccinationspassen var också kärnan i Danmarks coronastrategi i våras för att kunna öppna upp samhället. Det var också då som rösterna höjdes för att ett finländskt vaccinationspass skulle skapas. Då lagförslaget nu kom till riksdagen var den största kritiken att förslaget kom för sent. I övrigt är nästan alla partier positiva. Det finns helt klart en poäng med kritiken. Vaccinationsgraden i samhället är nu så hög och nästan alla verksamheter har ju fått öppna redan. Vad är då poängen med ett vaccinationspass.

 

Ansvariga ministern och regeringen har konstaterat att vaccinationspassen inte kommer behövas nu, men att möjligheten att införa dem är ett viktigt verktyg ifall pandemiläget skulle förvärras igen.

 

Till skillnad från vissa andra länder skulle vaccinationspassen i Finland enbart få användas för att ersätta restriktioner eller begränsningar. Om restriktioner och begränsningar inte är i kraft får vaccinationspassen överhuvudtaget inte användas av de aktörer som enligt lagförslaget skulle få använda dem. På Åland skulle vaccinationspassen exempelvis inte få användas nu eftersom inga begränsningar är i kraft. Då de flesta begränsningar håller på att lyftas också i Helsingfors är det tveksamt om vaccinationspassen alls hinner användas där heller.

 

Utformningen är nämligen sådan att det skulle ge möjlighet för exempelvis teatrar och evenemang att ta in fullsatt om man skulle kräva vaccinationspass. Det får man redan göra på Åland, och i Helsingfors kommer man få göra det från och med den 1 oktober. Därför behövs inte, och får man inte ens införa krav på vaccinationspass, enligt lagförslaget.

 

Således skulle de endast få användas ifall pandemiläget försämrades och exempelvis begränsningar på restauranger eller teatrar återinfördes. Då skulle en restaurangägare ha möjlighet att följa begränsningarna utan att kräva vaccinationspass, eller att kräva vaccinationspass och inte behöva begränsningar (alltså med vaccinationspass då få fylla varje plats i stället för låta säga hälften av platserna). Offentliga inrättningar skulle inte få möjlighet att införa krav på vaccinationspass.

 

Som ni hör är lagförslaget kanske inte så dramatiskt som många väntade sig. Man kan fråga sig vad nyttan är om man inte alls tänkt att det ska införas i praktiken. Å andra sidan skulle det finnas som framtida verktyg i stället för att då behöva stänga verksamheter. Ministerierna har inte varit helt eniga om utformningen och lite får man känslan att lagförslaget kommer till riksdagen först nu för att social- och hälsovårdsministeriet inte tyckt att det varit strikt nog. Grundlagsutskottet kommer granska frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00