Förslaget till vaccinpass nu i riksdagen

26.09.2021 kl. 11:23
Regeringen överlämnade i tisdags, på ett extrainsatt statsråd, lagförslaget om möjlighet att införa vaccinationspass till riksdagen. Remissdebatten om lagförslaget hölls redan i onsdags och på fredag kommer grundlagsutskottet inleda arbetet med lagförslaget

Det är budgetvecka och utskotten har normalt inte möten då, men eftersom förslaget är att lagen ska träda i kraft den 15 oktober (eller så snabbt som möjligt) har grundlagsutskottet satt in extra mötestid.

 

Om lagförslaget kan godkännas kommer i praktiken avgöras av grundlagsutskottets experter. Vi har vid sidan av de ansvariga ministerierna begärt utlåtande av fyra av Finlands främsta grundlagsexperter på den här typens frågor. Jag fick också enhälligt stöd för mitt förslag att begära utlåtande av Ålands landskapsregering.

 

Finland är inte det enda landet som nu arbetar med förslag om vaccinationspass. Bland annat Frankrike och Holland använder sådana. Vaccinationspassen var också kärnan i Danmarks coronastrategi i våras för att kunna öppna upp samhället. Det var också då som rösterna höjdes för att ett finländskt vaccinationspass skulle skapas. Då lagförslaget nu kom till riksdagen var den största kritiken att förslaget kom för sent. I övrigt är nästan alla partier positiva. Det finns helt klart en poäng med kritiken. Vaccinationsgraden i samhället är nu så hög och nästan alla verksamheter har ju fått öppna redan. Vad är då poängen med ett vaccinationspass.

 

Ansvariga ministern och regeringen har konstaterat att vaccinationspassen inte kommer behövas nu, men att möjligheten att införa dem är ett viktigt verktyg ifall pandemiläget skulle förvärras igen.

 

Till skillnad från vissa andra länder skulle vaccinationspassen i Finland enbart få användas för att ersätta restriktioner eller begränsningar. Om restriktioner och begränsningar inte är i kraft får vaccinationspassen överhuvudtaget inte användas av de aktörer som enligt lagförslaget skulle få använda dem. På Åland skulle vaccinationspassen exempelvis inte få användas nu eftersom inga begränsningar är i kraft. Då de flesta begränsningar håller på att lyftas också i Helsingfors är det tveksamt om vaccinationspassen alls hinner användas där heller.

 

Utformningen är nämligen sådan att det skulle ge möjlighet för exempelvis teatrar och evenemang att ta in fullsatt om man skulle kräva vaccinationspass. Det får man redan göra på Åland, och i Helsingfors kommer man få göra det från och med den 1 oktober. Därför behövs inte, och får man inte ens införa krav på vaccinationspass, enligt lagförslaget.

 

Således skulle de endast få användas ifall pandemiläget försämrades och exempelvis begränsningar på restauranger eller teatrar återinfördes. Då skulle en restaurangägare ha möjlighet att följa begränsningarna utan att kräva vaccinationspass, eller att kräva vaccinationspass och inte behöva begränsningar (alltså med vaccinationspass då få fylla varje plats i stället för låta säga hälften av platserna). Offentliga inrättningar skulle inte få möjlighet att införa krav på vaccinationspass.

 

Som ni hör är lagförslaget kanske inte så dramatiskt som många väntade sig. Man kan fråga sig vad nyttan är om man inte alls tänkt att det ska införas i praktiken. Å andra sidan skulle det finnas som framtida verktyg i stället för att då behöva stänga verksamheter. Ministerierna har inte varit helt eniga om utformningen och lite får man känslan att lagförslaget kommer till riksdagen först nu för att social- och hälsovårdsministeriet inte tyckt att det varit strikt nog. Grundlagsutskottet kommer granska frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30