Förslaget till vaccinpass nu i riksdagen

26.09.2021 kl. 11:23
Regeringen överlämnade i tisdags, på ett extrainsatt statsråd, lagförslaget om möjlighet att införa vaccinationspass till riksdagen. Remissdebatten om lagförslaget hölls redan i onsdags och på fredag kommer grundlagsutskottet inleda arbetet med lagförslaget

Det är budgetvecka och utskotten har normalt inte möten då, men eftersom förslaget är att lagen ska träda i kraft den 15 oktober (eller så snabbt som möjligt) har grundlagsutskottet satt in extra mötestid.

 

Om lagförslaget kan godkännas kommer i praktiken avgöras av grundlagsutskottets experter. Vi har vid sidan av de ansvariga ministerierna begärt utlåtande av fyra av Finlands främsta grundlagsexperter på den här typens frågor. Jag fick också enhälligt stöd för mitt förslag att begära utlåtande av Ålands landskapsregering.

 

Finland är inte det enda landet som nu arbetar med förslag om vaccinationspass. Bland annat Frankrike och Holland använder sådana. Vaccinationspassen var också kärnan i Danmarks coronastrategi i våras för att kunna öppna upp samhället. Det var också då som rösterna höjdes för att ett finländskt vaccinationspass skulle skapas. Då lagförslaget nu kom till riksdagen var den största kritiken att förslaget kom för sent. I övrigt är nästan alla partier positiva. Det finns helt klart en poäng med kritiken. Vaccinationsgraden i samhället är nu så hög och nästan alla verksamheter har ju fått öppna redan. Vad är då poängen med ett vaccinationspass.

 

Ansvariga ministern och regeringen har konstaterat att vaccinationspassen inte kommer behövas nu, men att möjligheten att införa dem är ett viktigt verktyg ifall pandemiläget skulle förvärras igen.

 

Till skillnad från vissa andra länder skulle vaccinationspassen i Finland enbart få användas för att ersätta restriktioner eller begränsningar. Om restriktioner och begränsningar inte är i kraft får vaccinationspassen överhuvudtaget inte användas av de aktörer som enligt lagförslaget skulle få använda dem. På Åland skulle vaccinationspassen exempelvis inte få användas nu eftersom inga begränsningar är i kraft. Då de flesta begränsningar håller på att lyftas också i Helsingfors är det tveksamt om vaccinationspassen alls hinner användas där heller.

 

Utformningen är nämligen sådan att det skulle ge möjlighet för exempelvis teatrar och evenemang att ta in fullsatt om man skulle kräva vaccinationspass. Det får man redan göra på Åland, och i Helsingfors kommer man få göra det från och med den 1 oktober. Därför behövs inte, och får man inte ens införa krav på vaccinationspass, enligt lagförslaget.

 

Således skulle de endast få användas ifall pandemiläget försämrades och exempelvis begränsningar på restauranger eller teatrar återinfördes. Då skulle en restaurangägare ha möjlighet att följa begränsningarna utan att kräva vaccinationspass, eller att kräva vaccinationspass och inte behöva begränsningar (alltså med vaccinationspass då få fylla varje plats i stället för låta säga hälften av platserna). Offentliga inrättningar skulle inte få möjlighet att införa krav på vaccinationspass.

 

Som ni hör är lagförslaget kanske inte så dramatiskt som många väntade sig. Man kan fråga sig vad nyttan är om man inte alls tänkt att det ska införas i praktiken. Å andra sidan skulle det finnas som framtida verktyg i stället för att då behöva stänga verksamheter. Ministerierna har inte varit helt eniga om utformningen och lite får man känslan att lagförslaget kommer till riksdagen först nu för att social- och hälsovårdsministeriet inte tyckt att det varit strikt nog. Grundlagsutskottet kommer granska frågan.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35