Begränsade resurser måste användas effektivt

29.06.2021 kl. 11:22
Låt bussarna rulla otestade över ryska gränsen och använd i stället den begränsade testkapaciteten för att testa islänningar och fritidsbåtar. Jag karikerar nu, men det här skulle ha kunnat bli resultatet av lagförslaget om nya gränsregler ifall riksdagen inte ändrat det.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslog nämligen en modell där samtliga inresande till Finland – också finländare, förutom de fullt vaccinerade, skulle testas två gånger. Med tanke på att många ännu bara fått en dos skulle det här överbelastat testkapaciteten.

 

Då testkapaciteten inte är obegränsad borde den användas för att testa personer som har symptom, har exponerats för coronaviruset, eller inresande från länder med högre risk, exempelvis Ryssland där Deltamutationen sprids.

 

Det är inte klokt att börja kontrollera intyg av utländska fritidsbåtsägare samt ha krav på att de ska testa sig när de kommit till en gästhamn långt ifrån en testningspunkt. Fritidsbåtar har hittills varit undantagna under hela pandemin, också för att man där lever i rätt karantänsliknande förhållanden, men nu vill ministeriet att undantaget tas bort. Ingen kommer i praktiken kunna kontrollera dem eller ens ge dem möjlighet att testa sig.

 

Ministeriet ville också att alla länder skulle klassas som högriskländer trots att man vet att testkapaciteten inte räcker för att testa alla från samtliga länder.

 

Vore det då inte bättre att lägga in de begränsade resurserna på att exempelvis testa just alla de som skulle hem från fotbolls-EM i S:t Petersburg och där sista matchen spelades igår. Att finländare skulle åka och se matcherna kan inte ha kommit som en överraskning. Att testkapaciteten inte fixats, då tidpunkten för matcherna varit känd länge och man vetat exakt hur många som åkt och när de var på väg hem, är däremot en överraskning.

 

Så medan testkapaciteten tryter där ville man nu i stället börja testa inresande från exempelvis Island som har en flera gånger lägre incidens än Finland, och där vaccinationerna kommit längre. Det låter som fel användning av resurserna. För om man inte prioriterar blir det lite stickprov här och där både från högriskländer och lågriskländer. Det måste ju ändå vara fiffigare att testa fler från högriskländer och inte riskera att de blir otestade, som på ryska gränsen, bara för att man är upptagen med att testa symptomfria islänningar och fritidsbåtsägare i stället.

 

Det är den här typens lagförslag, som man på förhand vet att inte går att efterleva, som gör att människor tappar tron på politiken då man uppfattar att det inte längre finns sinne för proportioner. Man har varit helt tondöv för all kritik och de frågor som kommit.

 

Riksdagen kunde som tur är göra betydande förbättringar i lagförslaget. Riksdagen beslöt bland annat att länder med låg incidens fortsättningsvis ska klassas som lågriskländer utan krav på test.

 

Det är viktigt att social- och hälsovårdsministeriet och regeringen nu respekterar riksdagens vilja och använder de begränsade resurserna där de gör mest nytta för att stoppa coronaviruset och farliga mutationer, inte börjar jaga fritidsbåtar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35