Begränsade resurser måste användas effektivt

29.06.2021 kl. 11:22
Låt bussarna rulla otestade över ryska gränsen och använd i stället den begränsade testkapaciteten för att testa islänningar och fritidsbåtar. Jag karikerar nu, men det här skulle ha kunnat bli resultatet av lagförslaget om nya gränsregler ifall riksdagen inte ändrat det.

Social- och hälsovårdsministeriet föreslog nämligen en modell där samtliga inresande till Finland – också finländare, förutom de fullt vaccinerade, skulle testas två gånger. Med tanke på att många ännu bara fått en dos skulle det här överbelastat testkapaciteten.

 

Då testkapaciteten inte är obegränsad borde den användas för att testa personer som har symptom, har exponerats för coronaviruset, eller inresande från länder med högre risk, exempelvis Ryssland där Deltamutationen sprids.

 

Det är inte klokt att börja kontrollera intyg av utländska fritidsbåtsägare samt ha krav på att de ska testa sig när de kommit till en gästhamn långt ifrån en testningspunkt. Fritidsbåtar har hittills varit undantagna under hela pandemin, också för att man där lever i rätt karantänsliknande förhållanden, men nu vill ministeriet att undantaget tas bort. Ingen kommer i praktiken kunna kontrollera dem eller ens ge dem möjlighet att testa sig.

 

Ministeriet ville också att alla länder skulle klassas som högriskländer trots att man vet att testkapaciteten inte räcker för att testa alla från samtliga länder.

 

Vore det då inte bättre att lägga in de begränsade resurserna på att exempelvis testa just alla de som skulle hem från fotbolls-EM i S:t Petersburg och där sista matchen spelades igår. Att finländare skulle åka och se matcherna kan inte ha kommit som en överraskning. Att testkapaciteten inte fixats, då tidpunkten för matcherna varit känd länge och man vetat exakt hur många som åkt och när de var på väg hem, är däremot en överraskning.

 

Så medan testkapaciteten tryter där ville man nu i stället börja testa inresande från exempelvis Island som har en flera gånger lägre incidens än Finland, och där vaccinationerna kommit längre. Det låter som fel användning av resurserna. För om man inte prioriterar blir det lite stickprov här och där både från högriskländer och lågriskländer. Det måste ju ändå vara fiffigare att testa fler från högriskländer och inte riskera att de blir otestade, som på ryska gränsen, bara för att man är upptagen med att testa symptomfria islänningar och fritidsbåtsägare i stället.

 

Det är den här typens lagförslag, som man på förhand vet att inte går att efterleva, som gör att människor tappar tron på politiken då man uppfattar att det inte längre finns sinne för proportioner. Man har varit helt tondöv för all kritik och de frågor som kommit.

 

Riksdagen kunde som tur är göra betydande förbättringar i lagförslaget. Riksdagen beslöt bland annat att länder med låg incidens fortsättningsvis ska klassas som lågriskländer utan krav på test.

 

Det är viktigt att social- och hälsovårdsministeriet och regeringen nu respekterar riksdagens vilja och använder de begränsade resurserna där de gör mest nytta för att stoppa coronaviruset och farliga mutationer, inte börjar jaga fritidsbåtar.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35