Miljögärningar i vardagen gör skillnad

05.08.2021 kl. 11:21
Den 20 juli skickade en vän, som bor utanför Los Angeles, ett videoklipp på när ett fyrmotorigt propellerplan vattenbombar en markbrand i dalen nedanför hans hus.

Då de köpte huset var en av fördelarna att det fanns tre olika vägar bort från tomten ifall det skulle börja brinna. För några år sedan evakuerades de en vecka. Nu kunde branden släckas snabbt. Säsongen för bränder brukar vara från juli till november, men högre temperaturer och ökande torka gör att den farliga tiden förlängs. Många oroar sig för att risken för bränder där snart kommer finnas året runt.

För tillfället härjar flera bränder på den amerikanska västkusten. Den stora Dixiebranden i norra Kalifornien är bara en bit från staden Paradise där Campbranden dödade 85 människor och jämnade staden med marken för tre år sedan. Norr om gränsen, i Oregon, härjar Bootlegbranden - den tredje största i delstatens historia.

I Europa härjar skogsbränder i Spanien, Grekland och Turkiet för att inte tala om ryska Sibirien där eldsvådorna är enorma. Temperaturerna som uppmätts på många platser har återigen varit rekordhöga. I kanadensiska byn Lytton, som brann ner till 90 % i slutet av juni, uppmättes nytt värmerekord i Kanada, 49,6 grader. I Sibirien, normalt en av de kallaste platserna i världen, uppmättes temperaturer på 38 grader vilket sannolikt är den högsta temperaturen någonsin ovanför polcirkeln. Inte heller Finland har förskonats hettan och skogsbränder.

Samtidigt som vissa delar av världen haft obeskrivliga värmeböljor har andra delar av världen, både Västeuropa och Kina, haft enorma översvämningar. Forskare tror att det kan ha att göra med att jetströmmarna försvagats, vilket kan parkera högtryck och lågtryck under en längre tid.

Utvecklingen är mycket skrämmande. För mig skapar det på många sätt en mycket större oro än för coronapandemin. Pandemin har krävt konkreta åtgärder på både samhällelig och enskild nivå, men där lösningarna ändå varit enklare i väntan på ett vaccin. För att minska den globala uppvärmningen hjälper det dock inte bara att tvätta händerna, hålla avstånd, bära munskydd samt att ta vaccin. Samtidigt som vaccinutvecklingen skedde rekordsnabbt bråkar man fortfarande om implementeringen av klimatavtalet från Paris, som godkändes för sex (!) år sedan.

Pandemin kanske ändå kan bidra med lösningar. Vaccinen hade inte uppkommit utan extraordinärt fokus och internationellt samarbete mellan forskare uppbackat av nästan obegränsade ekonomiska resurser. Samma fokus på klimatförändringen skulle kunna omvandla alla tusentals fina strategier och avtal till något konkret.

De enskilda insatserna, som varje människa gjort, har varit av den största betydelsen för att minska smittspridningen i Finland. Vi har följt enkla rekommendationer och tagit ansvar. Om varje finländare i vardagen på samma sätt skulle tänka på hur vi kunde begränsa våra miljö- och klimatavtryck skulle det få en enorm samlad effekt.

Klimatfrågan löses inte bara av globala konferenser. Som så mycket annat handlar det också om dig, mig och alla våra små insatser tillsammans. Ifall tillräckligt många agerar kommer det ha stor betydelse och göra att våra vardagsval gör skillnad.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45