Miljögärningar i vardagen gör skillnad

05.08.2021 kl. 11:21
Den 20 juli skickade en vän, som bor utanför Los Angeles, ett videoklipp på när ett fyrmotorigt propellerplan vattenbombar en markbrand i dalen nedanför hans hus.

Då de köpte huset var en av fördelarna att det fanns tre olika vägar bort från tomten ifall det skulle börja brinna. För några år sedan evakuerades de en vecka. Nu kunde branden släckas snabbt. Säsongen för bränder brukar vara från juli till november, men högre temperaturer och ökande torka gör att den farliga tiden förlängs. Många oroar sig för att risken för bränder där snart kommer finnas året runt.

För tillfället härjar flera bränder på den amerikanska västkusten. Den stora Dixiebranden i norra Kalifornien är bara en bit från staden Paradise där Campbranden dödade 85 människor och jämnade staden med marken för tre år sedan. Norr om gränsen, i Oregon, härjar Bootlegbranden - den tredje största i delstatens historia.

I Europa härjar skogsbränder i Spanien, Grekland och Turkiet för att inte tala om ryska Sibirien där eldsvådorna är enorma. Temperaturerna som uppmätts på många platser har återigen varit rekordhöga. I kanadensiska byn Lytton, som brann ner till 90 % i slutet av juni, uppmättes nytt värmerekord i Kanada, 49,6 grader. I Sibirien, normalt en av de kallaste platserna i världen, uppmättes temperaturer på 38 grader vilket sannolikt är den högsta temperaturen någonsin ovanför polcirkeln. Inte heller Finland har förskonats hettan och skogsbränder.

Samtidigt som vissa delar av världen haft obeskrivliga värmeböljor har andra delar av världen, både Västeuropa och Kina, haft enorma översvämningar. Forskare tror att det kan ha att göra med att jetströmmarna försvagats, vilket kan parkera högtryck och lågtryck under en längre tid.

Utvecklingen är mycket skrämmande. För mig skapar det på många sätt en mycket större oro än för coronapandemin. Pandemin har krävt konkreta åtgärder på både samhällelig och enskild nivå, men där lösningarna ändå varit enklare i väntan på ett vaccin. För att minska den globala uppvärmningen hjälper det dock inte bara att tvätta händerna, hålla avstånd, bära munskydd samt att ta vaccin. Samtidigt som vaccinutvecklingen skedde rekordsnabbt bråkar man fortfarande om implementeringen av klimatavtalet från Paris, som godkändes för sex (!) år sedan.

Pandemin kanske ändå kan bidra med lösningar. Vaccinen hade inte uppkommit utan extraordinärt fokus och internationellt samarbete mellan forskare uppbackat av nästan obegränsade ekonomiska resurser. Samma fokus på klimatförändringen skulle kunna omvandla alla tusentals fina strategier och avtal till något konkret.

De enskilda insatserna, som varje människa gjort, har varit av den största betydelsen för att minska smittspridningen i Finland. Vi har följt enkla rekommendationer och tagit ansvar. Om varje finländare i vardagen på samma sätt skulle tänka på hur vi kunde begränsa våra miljö- och klimatavtryck skulle det få en enorm samlad effekt.

Klimatfrågan löses inte bara av globala konferenser. Som så mycket annat handlar det också om dig, mig och alla våra små insatser tillsammans. Ifall tillräckligt många agerar kommer det ha stor betydelse och göra att våra vardagsval gör skillnad.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om pensionärernas inkomster

Riksdagen är på väg att sätta modernt rekord i antalet interpellationer. Vi debatterar idag den femtonde interpellationen för denna period – och då har vi ännu ett år kvar. Under de två tidigare perioderna stannade antalet vid tolv och tretton interpellationer. Det verkar dessutom som om oppositionen indelat väljargrup-perna mellan sig; vänstern talar om pensionärerna, de gröna om barnfamiljerna medan samlingspartiet värnar om kommunerna.
19.09.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om statsbudgeten för år 2007

Ett tack till finansministern och regeringen för presentationen av regeringsperiodens sista budgetförslag. Då vi debatterade den första budgeten hösten 2003 var det ingen i oppositionsleden som trodde att regeringens strama, men ansvarsfulla, budgetramar skulle hålla. Idag får vi alla konstatera att regeringen lyckades genomföra vad den lovat. Statsekonomin är i balans, finländarnas hushållskassa har ökat tack vare systematiska skattesänkningar och de flesta grupper har fått sina stöd förhöjda.
12.09.2006 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i militär krishanteringsoperation i Libanon

Regeringen föreslår att Finland skall delta i FN-operationen i södra Libanon genom att skicka 250 män och kvinnor till regionen. Svenska riksdagsgruppen stöder förslaget. Regeringens begäran om fullmakt för denna fredsbevararoperation står i linje med den säkerhetspolitiska linje och globala ansvar som Svenska riksdags-gruppen talat för.
05.09.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00