Dagen som förändrade världen

09.09.2021 kl. 11:20
Idag för exakt 20 år sedan flög de två kapade passagerarplanen in i World Trade Center tornen i New York.

Tornen var inte bara stora arbetsplatser utan en symbol för västvärlden. Ett landmärke för städernas stad i ledaren för den fria världen, USA.

Nästan alla finländare som var tillräckligt gamla vet exakt var de befann sig då det inträffade. Jag följde händelserna noga i Mariehamn efter att ha slutat sista lektionen för dagen i Ålands Lyceum. Det var en fruktansvärd sak att bevittna och man visste direkt att det skulle bli en historisk händelse. Lite visste man dock då om hur mycket händelsen skulle förändra världen i grunden samt få stor indirekt betydelse också på Finland.

Några dagar efter attacken sade USA:s dåvarande president George W Bush, i ett gemensamt plenum för både representanthuset och senaten i den amerikanska kongressen, att alla nationer i alla regioner i världen måste besluta om man antingen är med USA eller är med terroristerna. Några veckor senare inleddes invasionen av Afghanistan där Talibanerna skyddade Usama-bin-Laden och terrornätverket Al-Qaida. I likhet med övriga västvärlden följde Finland naturligt beslutet att vara med USA. Vi blev en del av den internationella koalition som stannade i Afghanistan i nästan 20 år.

Under dessa 20 år har USA, västvärlden och världen förändrats på ett sätt som var svårt att tänka sig på morgonen den 11 september 2010, innan attackerna. Al-Qaida kan nog inte i sin vildaste fantasi ha kunnat föreställa sig hur man skulle komma att förändra världen genom de konsekvenser som deras attacker ledde till. Det är omöjligt att veta hur världen skulle ha sett ut utan terrorattackerna. Det är ändå mycket svårt att tro att USA skulle ha invaderat Afghanistan, eller Irak några år senare utan händelserna den 11 september. I sin tur är det mycket svårt att tro att Donald Trump hade blivit USA:s president utan kriget i Irak.

USA:s invasion av Irak och avpolletterandet av Saddam Hussein skapade också i praktiken förutsättningar och grogrund för att terrornätverket ISIS skulle skapas, och som gjorde att USA på nytt behövde gå in i Irak. Den typs nationsbyggande som USA och västvärlden försökt sig på, och tyvärr misslyckats med i både Afghanistan och Irak, hade sannolikt aldrig hänt utan den 11 september 2001. Följderna av Afghanistan och Irak kommer synas länge eftersom det upptagit stora resurser och mycket fokus av västvärlden. Det har också haft följdeffekter på hela maktbalansen i regionerna, i synnerhet i Iraks närhet. Det har också påverkat Irans relation till omvärlden då president Bush i januari 2002 i sitt tal till nationen utmålade Irak, Iran och Nordkorea till ondskans axelmakter. Det talet hade aldrig skrivits på det sättet utan händelserna den 11 september. För att inte tala om den misstänksamhet som vuxit mellan religioner och kulturer som påverkat samhällen och retoriken i debatten, också i Finland.

Idag 20 år efter de hemska attackerna på USA, som för evigt etsat sig fast på våra näthinnor, kan vi konstatera att händelsen skulle förändra hela världen på ett nästan ofattbart sätt. Frid över offrens minne.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35