Förebyggande åtgärder sparar på statens kostnader på sikt

28.09.2021 kl. 16:52
Riksdagen påbörjade denna vecka remissdebatten om regeringens budgetförslag för år 2022. I sitt anförande betonade riksdagsledamot Veronica Rehn-Kivi (Sfp) vikten av den förebyggande verksamheten inom social- och hälsovården.

- Regeringens budgetförslag innehåller ett stort antal förebyggande åtgärder. Förebyggande social- och hälsovårdspolitik stödjer inte bara medborgarnas välbefinnande utan ökar också på sysselsättningsgraden och arbetskraftens produktivitet. Genom att ta hand om de anställdas hälsa, välbefinnande och förmåga att fungera och arbeta minskar behovet av social- och hälsovårdstjänsterna, säger Rehn-Kivi.

Rehn-Kivi lyfte upp Finlands nationella vaccinprogram som ett av de bästa förebyggande åtgärder vi har. Det finns ändå utrymme för utveckling även där. Bland annat en utvidgning av pneumokockvaccinationer skulle enligt Rehn-Kivi spara på hälsovårdskostnaderna och minska på trycket på sjukvården.
Förebyggande åtgärder presenteras också inom mentalvården med en nationell förvaltningsövergripande strategi för psykisk hälsa. Psykisk ohälsa kostar samhället miljarder årligen, och vi vet redan nu att den psykiska ohälsan vuxit på grund av pandemin.
- Terapigarantin är en konkret åtgärd som vi måste se till att förverkligas så snabbt som möjligt. Även lågtröskelservice och andra satsningar på förebyggande åtgärder måste verkställas för att förhindra ensamhet och mobbning.
Avslutningsvis betonade Rehn-Kivi att kommunerna ska kompenseras för sina för kostnaderna som pandemin orsakat.
- Finland har klarat sig bra i kampen mot coronaviruset. Nu måste vi se till att kommunerna som i praktiken skött om coronabehandlingen, från testning och spårning till vaccineringar och sjukvård, blir ersatta till 100 % för sina coronakostnader, säger Rehn-Kivi.

 
Veronica Rehn-Kivi

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35