Med jobben kommer tillväxten

25.09.2021 kl. 07:21
Jag har gått in i den här politiska hösten med en stark tro på framtiden. Tillväxten ökar och vi håller på att öppna upp samhället igen.

Coronakrisen har tärt på alla. Nu hoppas jag att vi så småningom kan våga tro på en vardag där företagen kan verka fullt ut, där kulturbranschen får arbeta för högtryck igen, där människor kan träffas, ägna sig åt sina hobbyer och umgås. Regeringen gör allt för att det här skall kunna ske så fort som möjligt. Det avgörande är att nå en vaccinationstäckningsgrad på minst 80 procent. Så har du ännu inte tagit vaccinet – gör det!

Jag har haft nöjet att nyligen gå på teater. Upplevelsen att, efter en paus på ett och ett halvt år, få sitta i salongen tillsammans med andra, dela skratt och mingla i pausen var härlig. Jag har saknat det.

Arbetet med att öppna upp samhället och med statsbudgeten för nästa år har präglat den politiska hösten. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger kunde regeringen enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många utmärkta enskilda åtgärder som stärker livskraften också lokalt.

Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. Det är bra. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent. Finland ska vara ett intressant land att investera, verka och bo i.

Bristen på arbetskraft är nu akut inom många områden. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring. Vi måste se till att allt fler jobbar och vi ska satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bland annat att införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro  och den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent, något som SFP aktivt drivit. Den som byter ut sin oljepanna kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027. Hushållsavdraget förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

Det är i de små och medelstora företagen som flest nya arbetsplatser skapas. Därför var det viktigt att regeringen valde att inte höja företagsskatten. Tvärtom stärker vi förutsättningarna för företagen att verka och växa. 

För såväl näringslivet som invånarna är fungerande förbindelser A och O. Det här gäller i högsta grad även skärgården. Att finansieringen nu är tryggad för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas är en stor sak och något som SFP har arbetat länge för.

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

En ambitiös, innovativ och sporrande klimatpolitik skapar också arbetsplatser. Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. Vi vill ha ett klimatneutralt Finland 2035. Den gröna omställningen ger  stora möjligheter för näringslivet i vårt land.  Också inom sjöfarten ser vi att de nya färjorna byggs för att vara betydligt mer klimatsmarta i drift än tidigare. Aurora Botnia har redan börjat trafikera mellan Vasa och Umeå och i vår blir det spännande att se klimatvänliga Viking Glory i åboländska vatten. 

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35