Vår tids säkerhetshot

25.09.2021 kl. 07:17
I olika jämförelser klassas Finland som världens tryggaste, men också lyckligaste, land. Vardagen här är i de allra flesta fall tryggare än någonsin. Generellt har antalet dödsfall från trafik, bränder eller brott sjunkit stadigt sedan 1980-talet.

Statsrådets redogörelse för inre säkerhet debatterades i riksdagen i veckan. Mycket av debatten handlade om polisens, räddningsväsendets och gränsbevakningens roll och resurser, vilket är otroligt viktigt, men det framkom också att samhället står inför andra slags säkerhetshot.

 

Marginalisering, social ohälsa och komplexa sociala problem hör till vår tids tickande bomber. I redogörelsen, som görs vart femte år, påvisades att social utslagning hör till de största hoten mot vår inre säkerhet.

 

Trots att den stora majoriteten av våra barn och unga mår bra hör de nu till de mest utsatta. Förra veckan publicerade THL resultaten i den nationella Hälsan i skolan undersökningen med över 260.000 svarande. Enkäten visade dystra siffror om ökat behov av stöd för sociala relationer och ångest. Ensamheten har vuxit betydligt i jämförelse med tidigare år och framför allt flickor känner sig mer ensamma än förut.

 

Coronapandemin, med allt vad det innebär, märks inte helt oväntat. Även distansundervisningen har haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs-, skriv- och räknekunskaper. Signaler om denna oroväckande trend har under hösten kommit från olika delar av landet - baskunskaperna är grunderna för allt lärande i framtiden.

 

Vad kan vi göra? Ensamhet och psykisk ohälsa kan drabba vem som helst, men vissa faktorer som påverkar risken att marginaliseras i större utsträckning än andra. Med förebyggande åtgärder kan man inverka i barn och ungas liv i så tidigt skede som möjligt, och därför behövs det stödfunktioner som även regeringen beviljat extra finansiering för de senaste åren. 

 

En tillgänglig elev-och studerandevård måste finnas till hands, och det gränsöverskridande samarbetet mellan skolan och vården, men även myndigheter och andra parter, måste fungera på ett smidigt sätt - med eleven i fokus. Detta är speciellt viktigt att komma ihåg nu då de framtida välfärdsområden inleder sin verksamhet.

 

Även närundervisning och hobbymöjligheters roll lyfts nu till ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat sin fritids- och hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin, och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka – speciellt till de som känner sig ensamma. Med den så kallade Finlandsmodellen försöker man aktivera barn och unga genom att införa en avgiftsfri hobby i samband med skoldagen.

 

Ett orosmoment är att det finns en liten grupp barn och unga där grov brottslighet är återkommande.  Barn och unga som begår brott är ofta själv offer, och om deras bakgrund vet man att trauman, mobbning och familjevåld ökar risken för att begå brott. Detta måste tas på allvar.

 

Det är nu av största vikt att vi fäster uppmärksamhet i hur barn och unga mår, och här har vi alla ett ansvar.

Onsdagens Alla ska få må bra-seminarium på Wasa Teater kommer synnerligen lägligt.

Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00