Remissdebatt om statsrådets försvarsredogörelse

16.09.2021 kl. 15:49
Gruppanförande hållet 16.9.2021 av riksdagsledamot Anders Adlercreutz.

Ärade talman,

Under de senaste tio åren har säkerhetsläget i Europa, Norden inkluderad, försämrats och förändrats. Det regelbaserade system som vi tagit för givet har kraftigt ifrågasatts. Krim har annekterats och vi har flera frysta konflikter i östra Europa och norra Asien.

Man kan med fog säga att tröskeln för att använda militära medel har sänkts.

Samtidigt är det inte bara stormaktsspelet som avgöra vad oroshärdar föds. Fenomen som klimatförändringen kan också leda till oroligheter som i förlängningen återspeglas i vår säkerhetspolitik.

Hoten är inte mer enbart militära. Påverkan idkas över ett brett spektrum och informationspåverkan kan ofta vara effektivare än hot med militära medel. Man kan skapa oro och intern splittring med hot om militära åtgärder, men också via desinformation.

Vi har klara indikationer och bevis på att delande politiska frågor som exempelvis invandring har använts i propagandistiskt syfte för att skapa oro. Man bygger hotbilder, man odlar missämja.

EU ifrågasätts inte enbart i syfte att utveckla unionen. Utan också för att medvetet skapar misstro och försvaga den. Konspirationsteorier sprids kring frågor som mobilnätverk och nu senast för att skapa misstro mot vaccin.

 

Försvarspolitik är idag ett bredare begrepp än det varit tidigare. Det betyder också, att resiliensen prövas på ett annat sätt än tidigare.

 

I denna verklighet och mot detta faktum behandlar vi vår försvarspolitiska redogörelse. Vi behandlar den i en värld där konflikternas spektrum är bredare och till en del mer oförutsägbar än tidigare.

 

Vi har nya aktörer på vår spelplan. Vem skulle för tio år sedan ha trott att Kina deltar i en militärövning i Östersjön?

Grunden i vår försvarspolitik är en allmän värnplikt. Svenska riksdagsgruppen ser det som en naturlig utveckling att också kvinnor omfattas av uppbåden. Det är en jämställdhetsfråga att alla medborgare skall få ställa sig frågan: Är jag beredd att göra värnplikt?

Återkommande repetitionsövningar liksom de lokala och nationella försvarskurserna bidrar till att uppehålla en nationell medvetenhet om det komplexa system som behövs för att vi skall klara oss i en kris. Av vilket slag krisen än må vara.

Under denna regeringsperiod görs stora satsningar på både marin och luftförsvar. Det är glädjande att de stöds av alla partier.

Men inget land klarar sig ensamt. Och om säkerheten i våra närområden, eller på annat håll i Europa, är hotad, kan Finland som medlem av EU inte hålla sig utanför. Vi är beroende av våra samarbetspartners för att upprätthålla stabiliteten i vårt eget närområde.

EU, Nato och Nordefco är våra viktigaste internationella referensramar för försvarspolitiskt samarbete – utan att glömma Sverige, Norge och USA.

De fyller alla sina egna funktioner. Det är också viktigt att vi kan hushålla med dessa resurser. Det är inte ändamålsenligt att bygga upp överlappande kapaciteter. Man kan fråga sig om det är ändamålsenligt att EU gör det NATO kan göra.

 

Det är värt att notera, att Finland är medlem av de flesta centrala samarbetsnätverken inom NATO. Vi är inte medlemmar av NATO, men en långt integrerad samarbetspartner. Ett starkt och enigt NATO är i Finlands intresse.

I Sverige kan det gott hända att diskussionen om ett medlemskap tar ett steg vidare efter nästa val. Svenska Riksdagsgruppen anser, att det är en fråga som vi borde kunna diskutera även i Finland.

Det förtätade försvarssamarbetet med Sverige som inleddes under Katainens regering och som förtätades under Sipiläs regering har utvecklats vidare. Det gläder oss. Inte bara för att vi har kapaciteter som kompletterar varandra, utan också för att det stärker det nordiska samarbetet överlag.

Men säkerhet handlar ingalunda bara om militära eller cyberfrågor.

Den lyckade evakueringsoperationen vi bevittnade i Afghanistan ska försvarsmakten ha en eloge för.

Men orsaken till katastrofen är likväl klar. Om vi inte har demokrati, om vi inte har en rättsstat, om vi inte har jämlikhet, jämställdhet, ett samhälle där alla hittar sin plats och har likvärdiga möjligheter – då håller inte samhället samman.

I förrgår diskuterade vi den utvecklingspolitiska redogörelsen. Med den bygger vi grunden inte bara för utveckling utan också för säkerhet. I en komplex värld behövs komplexa medel. Ibland hårda, men förhoppningsvis så sällan som möjligt.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15

Riksdagens 100-års jubileumsplenum

Då vi talar om historia, minns vi ofta bara de banbrytande skedena – de stora ögonblicken. Ändå är det så, att historien går framåt med små steg. Ibland så små att vi inte märker dem – förrän långt senare.
23.05.2007 kl. 14:30

Statsrådets meddelande om regeringsprogrammet

"Finland tillhör alla, oberoende av bostadsort, livssituation, modersmål eller etnisk bakgrund. Medborgarna skall garanteras rätten att påverka samt delta och vara delaktiga i beslutsfattandet". Denna markering i inledningen av regeringsprogrammet är viktig – och en stor utmaning för regeringen. Men det är också viktigt att säga ut att detta är regeringens vilja. Svenska riksdagsgruppen är mycket nöjd över det regeringsprogram som de fyra regeringspartierna har enats om under Matti Vanhanens ledning.
24.04.2007 kl. 15:30

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00