Vi går mot ljusare tider

17.09.2021 kl. 06:46
Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent.

För att bygga ett ännu mera framgångsrikt Finland finns det en sak vi måste inse, nämligen att bristen på arbetskraft inom många områden är akut. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring, vi måste se till att alla som vill kan jobba och satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bl.a. införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

 

I budgetrian beslöt vi även om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Det tas i bruk en expressfil för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd inom två veckor.

 

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

 

I politiken är det resultaten som räknas. Saker och ting sköter sig inte av sig själv. I nästan en vecka förhandlade kvintetten, dvs vi fem partiordföranden, och jag är mycket nöjd med det förslag som regeringen slutligen enades om. Det inkluderar många saker som SFP länge har drivit. Med det här paketet har vi alla möjligheter att förnya Finland samtidigt som vi siktar på ett klimatneutralt Finland 2035.

 

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro genom ett två-årigt försök, något som SFP aktivt drivit. För att sporra bytet av oljepannan till en mera klimatsmart uppvärmning ges också avdrag. Det här förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att t.ex. barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

 

Det var viktigt att vi till slut kunde enas om en ambitiös vägkarta för klimatet. Den gröna omställningen går hand i hand med tillväxten. Vasaregionen är ett mycket gott exempel på det här. Vasas energikluster är unikt i vårt land. Datacentraler, värmepumpar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs nu till den lägre elskatteklassen. Detta främjar såväl näringslivet som klimatneutralitetsmålet. Vi tog också viktiga beslut för att främja biogas, stöda jordbrukets lönsamhet och utveckla vätgastekonologin.

Slutligen vill jag gratulera Vasa stad och hela regionen till Aurora Botnia. Världens kanske mest miljövänliga passagerarfärja. Också ett exempel på att långsiktigt arbete och brett samarbete ger resultat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om klimatförändringen och tryggande av energiförsörjningen

Det är mycket bra att Samlingspartiet visar intresse för den pågående och skrämmande klimatförändringen. Klimatförändringen har pågått i decennier. Samlingspartiet väljer nu att kraftigt kritisera regeringen för dess miljöpolitik då det återstår fyra arbetsveckor av denna regeringsperiod. Det kan jag inte klassa som annat än blott valpolitik.
17.01.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om Finlands EU-ordförandeskap

Låt mig komma med ett frankt påstående: 2006 var året då federalismen tog några ordentliga steg framåt i det finländska EU-tänkandet. Detta av två orsaker: Europaparlamentet visade sig vara en fungerande institution och parlamentet bidrog kraftigt till att göra beslutsprocessen i EU till en tydlig politisk process- vilket också statsminister Vanhanen konstaterat i Bryssel i anslutning till servicedirektivet. Det var parlamentet och de politiska rörelserna i Europa som hade initiativet. Och det finländska ordförandeskapet hade ett gott samarbete med Europaparlamentet och tack vare det kunde många viktiga frågor inom EG-samarbetet ros i hamn.
11.01.2007 kl. 00:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2007

Jag vill börja med att tacka finansministern och mina kollegor för en enkel och snabb process i att nå en överenskommelse om riksdagens ändringar i budgetboken. Men jag vill ändå ägna lite tid åt att analysera hur riksdagen använder sin budgetmakt.
13.12.2006 kl. 00:00

Interpellation om bättre villkor för kvinnor i arbetslivet

Interpellanterna lyfter upp ett tema som sysselsatt flera generationer och som fortfarande är ett delvis olöst problem, det vill säga att skapa en större jämställdhet inom arbetslivet. Oppositionen påminner om att regeringen lovat befrämja jämställdheten genom ett program med målsättningen att få bort omotiverade löneskillnader.
30.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om alkoholpolitiken

Oppositionen skall ha ett erkännande för en saklig och välformulerad interpellationstext. Här behövs inga teoriska och känsloladdade reaktioner. Problemet är tillräckligt allvarligt ändå.
23.11.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om barnfamiljernas situation

Det är aningen svårt att lista ut vilken samhällsgrupp oppositionen anser att regeringen har misskött mest. För fyra veckor sedan var det studenterna, för tre veckor sedan var det pensionärerna och idag är det då barnfamiljerna som lider mest.
11.10.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om propositionen om kommun- och servicestrukturreformen

Det kan vara bra att än en gång påminna oss om varför regeringen har startat denna process. Vi vet att befolkningsunderlaget och servicebehovet kommer att ändras så pass mycket under de kommande åren, att samhällets resurser inte räcker till för att stå för notan om serviceproduktionen inte rationaliseras. Lösningen måste därför bli att stärka kommunernas möjligheter att garantera servicen.
03.10.2006 kl. 00:00