Vi går mot ljusare tider

17.09.2021 kl. 06:46
Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent.

För att bygga ett ännu mera framgångsrikt Finland finns det en sak vi måste inse, nämligen att bristen på arbetskraft inom många områden är akut. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring, vi måste se till att alla som vill kan jobba och satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bl.a. införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

 

I budgetrian beslöt vi även om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Det tas i bruk en expressfil för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd inom två veckor.

 

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

 

I politiken är det resultaten som räknas. Saker och ting sköter sig inte av sig själv. I nästan en vecka förhandlade kvintetten, dvs vi fem partiordföranden, och jag är mycket nöjd med det förslag som regeringen slutligen enades om. Det inkluderar många saker som SFP länge har drivit. Med det här paketet har vi alla möjligheter att förnya Finland samtidigt som vi siktar på ett klimatneutralt Finland 2035.

 

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro genom ett två-årigt försök, något som SFP aktivt drivit. För att sporra bytet av oljepannan till en mera klimatsmart uppvärmning ges också avdrag. Det här förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att t.ex. barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

 

Det var viktigt att vi till slut kunde enas om en ambitiös vägkarta för klimatet. Den gröna omställningen går hand i hand med tillväxten. Vasaregionen är ett mycket gott exempel på det här. Vasas energikluster är unikt i vårt land. Datacentraler, värmepumpar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs nu till den lägre elskatteklassen. Detta främjar såväl näringslivet som klimatneutralitetsmålet. Vi tog också viktiga beslut för att främja biogas, stöda jordbrukets lönsamhet och utveckla vätgastekonologin.

Slutligen vill jag gratulera Vasa stad och hela regionen till Aurora Botnia. Världens kanske mest miljövänliga passagerarfärja. Också ett exempel på att långsiktigt arbete och brett samarbete ger resultat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00