Vi går mot ljusare tider

17.09.2021 kl. 06:46
Enligt Finlands Banks senaste prognos kommer den finländska ekonomin växa med 3,5 procent i år. Allt fler får jobb och vi närmar oss målet om en sysselsättningsgrad på 75 procent. För att få bukt med statsskulden behöver vi framöver sikta på en sysselsättningsgrad på 80 procent.

För att bygga ett ännu mera framgångsrikt Finland finns det en sak vi måste inse, nämligen att bristen på arbetskraft inom många områden är akut. Vi behöver en större arbetskraftsinvandring, vi måste se till att alla som vill kan jobba och satsa på en bättre arbetshälsa. Därför var det ytterst välkommet att vi i regeringen nu bestämde att höja studerandes inkomstgränser. Det här förbättrar studerandes möjligheter att arbeta vid sidan om studierna och är något som vi i SFP länge jobbat för. Regeringen vill också att det lönar sig för äldre som gått i pension att ta emot arbete. Därför kommer vi nu bl.a. införa en trappstegsmodell för att ytterligare höja arbetsinkomstavdraget för dem som fyllt 60.

 

I budgetrian beslöt vi även om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Det tas i bruk en expressfil för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd inom två veckor.

 

Det finns en bransch där bristen på arbetskraft oroar mig särskilt mycket, nämligen vårdbranschen. Tillgången till utbildad vårdpersonal är en av Finlands centrala framtidsfrågor. Utan vårdpersonal har vi inget välfärdssamhälle. Därför behöver vi tillräckligt med utbildningsplatser för läkare, sjukskötare och närvårdare. Vi behöver välmående och trivsel i arbetslivet, gott ledarskap och konkurrenskraftiga löner. Här är också arbetskraftsinvandring en central pusselbit. Jag och SFP har efterfrågat ett tvärsektoriellt handlingsprogram för att trygga en tillräcklig vårdpersonal och det här ska nu göras under social- och hälsovårdsministeriets ledning.

 

I politiken är det resultaten som räknas. Saker och ting sköter sig inte av sig själv. I nästan en vecka förhandlade kvintetten, dvs vi fem partiordföranden, och jag är mycket nöjd med det förslag som regeringen slutligen enades om. Det inkluderar många saker som SFP länge har drivit. Med det här paketet har vi alla möjligheter att förnya Finland samtidigt som vi siktar på ett klimatneutralt Finland 2035.

 

Vi höjer hushållsavdraget för hushållsarbete samt vård- och omsorgstjänster till 3500 euro genom ett två-årigt försök, något som SFP aktivt drivit. För att sporra bytet av oljepannan till en mera klimatsmart uppvärmning ges också avdrag. Det här förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten samt den gröna omställningen. Förhoppningsvis leder det också till att t.ex. barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen.

 

Det var viktigt att vi till slut kunde enas om en ambitiös vägkarta för klimatet. Den gröna omställningen går hand i hand med tillväxten. Vasaregionen är ett mycket gott exempel på det här. Vasas energikluster är unikt i vårt land. Datacentraler, värmepumpar och elpannor som genererar värme till fjärrvärmenätet överförs nu till den lägre elskatteklassen. Detta främjar såväl näringslivet som klimatneutralitetsmålet. Vi tog också viktiga beslut för att främja biogas, stöda jordbrukets lönsamhet och utveckla vätgastekonologin.

Slutligen vill jag gratulera Vasa stad och hela regionen till Aurora Botnia. Världens kanske mest miljövänliga passagerarfärja. Också ett exempel på att långsiktigt arbete och brett samarbete ger resultat.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35