Följderna av coronapandemin på barn och unga måste tas på allvar 

17.09.2021 kl. 13:26
Coronapandemin har varit en tung tid för barn och unga. Det visar en idag publicerad enkät av THL (Institutet för hälsa och välfärd). Speciellt utsatta är flickor, bland vilka ensamhet har vuxit betydligt i jämförelse till tidigare år. Enligt enkäten känner sig var fjärde flicka rätt ofta eller ständigt ensam. 

- Enkäten bekräftar den oro vi haft gällande coronapandemins inverkan på barn och ungas välmående. Nu behövs verkligen de satsningar på stödfunktioner som vi talat om och beviljat pengar för under de senaste åren, framför allt på elev- och studerandevården. Här är det ytterst viktigt att samarbetet mellan skolan och vården fungerar smidigt med eleverna i fokus, nu och i framtiden då välfärdsområdena inleder sin verksamhet, säger riksdagsledamot Mikko Ollikainen (SFP), medlem i riksdagens kulturutskott.

 
Trots att över 80 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 är i nöjda med sina liv, tyder svaren i enkäten på att en ökad mängd av barn och unga kommer att behöva stöd i frågor som berör sociala relationer och ångest.
 
- Nu sätts närundervisningen och mångsidiga hobbymöjligheter i ett ännu viktigare ljus. Tiotusentals barn och unga har slutat fritids- eller hobbyverksamhet som en följd av coronapandemin och nu är det av största vikt att nå ut tillbaka, speciellt till de ensamma. Till exempel med Finlandsmodellen vill man erbjuda barn en avgiftsfri hobby under skoldagen, och enkäten visar att det är speciellt viktigt att lyckas aktivera flickor i verksamheten, säger Ollikainen.
 
Det har tidigare påvisats att coronapandemin och distansundervisningen även haft inverkan på barn och ungas baskunskaper, som läs- skriv- och räknekunskaper.
 
- Den grundläggande utbildningen måste ge barn och unga tillräckliga baskunskaper. Det har under hösten kommit signaler om att utvecklingen av kunskapsnivån genomgått en oroväckande trend i vårt land delvis på grund av distansundervisningen, och det här är ett problem som bör tas på allvar, menar Ollikainen.
 
Skolhälsoenkäten har utförts sedan år 1996 och i år deltog 264 878 barn och unga. Undersökningen gjordes under våren 2021.
Mikko Ollikainen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00