Kommunernas vinna eller försvinna

16.09.2021 kl. 06:33
När vården flyttas bort från kommunerna om bara lite drygt ett år får de istället helt nya uppgifter.

Då flyttas nämligen arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna till kommunerna. Det här är en stor förändring och något som det talats allt för lite om. Fokus i kommunerna ska över en natt skifta från hälsocentraler, sociala tjänster och äldreomsorg till sysselsättning, fritid och livslångt lärande. Det här är en massiv förändring som fått allt för lite utrymme i samhällsdebatten. I alla fall hittills.

Vikten av att en serviceform på något sätt är kopplad till en morot är stor. Det måste finnas en orsak till varför man ska utveckla en tjänst så bra som möjligt. Inte helt sällan är det just ekonomiska faktorer som styr processer. För kommunerna är det här klart – en person i arbetsför ålder som är en del av arbetslivet är fördelaktigare än om den vore arbetslös. Kommunerna vill ju naturligtvis ha så många skattebetalare som möjligt och vikten av att snabbt hitta nya jobb till de som blivit utan är stor. Den här kombinationen kommer att leda till att kommunerna måste utveckla många och goda nätverk med de lokala företagen men också med de lokala utbildningsaktörerna. Det här borde vara den drivkraft som nu får kommunerna att förbereda sig inför sina nya uppgifter.

Eftersom arbetsmarknadens behov ständigt är i rörelse innebär det också att arbetskraften måste följa efter. I klarspråk betyder det att många av oss kommer att få delta i olika former av vuxenutbildningar, fortbildningar och kortkurser för att matcha den framtida arbetsmarknadens behov. Här kommer också ett allt starkare krav på kommunen att snabbt kunna anpassa sig. Ju bättre kommunen känner sina företag, är medveten om det lokala behovet av arbetskraft och förmåga att kunna erbjuda lämplig fortbildning – ja dess bättre kommer kommunerna också att lyckas med sina nya uppgifter.

För att det här pusslet ska lyckas krävs det att kommunerna helt kalibrerar om. Lite karikerat kan man säga att kommunerna nu får parkera rollatorn i välfärdsområdens aula och istället djupdyka in i företagsanalyser, coaching och olika utbildningsmöjligheter. Det här kommer att vara en av de största omställningarna i kommunernas historia och ändå är man i många kommuner ännu bara i startgroparna. De kommuner som nu lyckas kalibrera om, skapa nya samarbetsformer och vara smidiga och flexibla – ja det är de kommunerna som har möjlighet att lyckas. Blir man däremot villrådig och sörjer de funktioner som flyttar bort, ja då missar man tåget. Det är nu som kommunernas roll förändras från att kanske primärt vara en serviceproducent till att bli en mer dynamisk aktör med bättre faktiska möjligheter att påverka sin egen identitet på ett bättre sätt än tidigare. Den omställningen måste påbörjas nu.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00