Kommunernas vinna eller försvinna

16.09.2021 kl. 06:33
När vården flyttas bort från kommunerna om bara lite drygt ett år får de istället helt nya uppgifter.

Då flyttas nämligen arbetskraftstjänsterna från TE-byråerna till kommunerna. Det här är en stor förändring och något som det talats allt för lite om. Fokus i kommunerna ska över en natt skifta från hälsocentraler, sociala tjänster och äldreomsorg till sysselsättning, fritid och livslångt lärande. Det här är en massiv förändring som fått allt för lite utrymme i samhällsdebatten. I alla fall hittills.

Vikten av att en serviceform på något sätt är kopplad till en morot är stor. Det måste finnas en orsak till varför man ska utveckla en tjänst så bra som möjligt. Inte helt sällan är det just ekonomiska faktorer som styr processer. För kommunerna är det här klart – en person i arbetsför ålder som är en del av arbetslivet är fördelaktigare än om den vore arbetslös. Kommunerna vill ju naturligtvis ha så många skattebetalare som möjligt och vikten av att snabbt hitta nya jobb till de som blivit utan är stor. Den här kombinationen kommer att leda till att kommunerna måste utveckla många och goda nätverk med de lokala företagen men också med de lokala utbildningsaktörerna. Det här borde vara den drivkraft som nu får kommunerna att förbereda sig inför sina nya uppgifter.

Eftersom arbetsmarknadens behov ständigt är i rörelse innebär det också att arbetskraften måste följa efter. I klarspråk betyder det att många av oss kommer att få delta i olika former av vuxenutbildningar, fortbildningar och kortkurser för att matcha den framtida arbetsmarknadens behov. Här kommer också ett allt starkare krav på kommunen att snabbt kunna anpassa sig. Ju bättre kommunen känner sina företag, är medveten om det lokala behovet av arbetskraft och förmåga att kunna erbjuda lämplig fortbildning – ja dess bättre kommer kommunerna också att lyckas med sina nya uppgifter.

För att det här pusslet ska lyckas krävs det att kommunerna helt kalibrerar om. Lite karikerat kan man säga att kommunerna nu får parkera rollatorn i välfärdsområdens aula och istället djupdyka in i företagsanalyser, coaching och olika utbildningsmöjligheter. Det här kommer att vara en av de största omställningarna i kommunernas historia och ändå är man i många kommuner ännu bara i startgroparna. De kommuner som nu lyckas kalibrera om, skapa nya samarbetsformer och vara smidiga och flexibla – ja det är de kommunerna som har möjlighet att lyckas. Blir man däremot villrådig och sörjer de funktioner som flyttar bort, ja då missar man tåget. Det är nu som kommunernas roll förändras från att kanske primärt vara en serviceproducent till att bli en mer dynamisk aktör med bättre faktiska möjligheter att påverka sin egen identitet på ett bättre sätt än tidigare. Den omställningen måste påbörjas nu.

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00