Tydliga etappmål behövs för biståndspolitiken

14.09.2021 kl. 15:01

– Precis som man har slagit fast klara datum för regeringens sysselsättningspaket och likaså bestämt om tydliga tidtabeller för klimatpolitiken, borde det snart bli dags att slå fast etappmålen för utvecklingssamarbetet.


Det betonade riksdagsledamoten Eva Biaudet i tisdagens riksdagsdebatt om statsrådets utvecklingspolitiska redogörelse. Utan tydliga etappmål riskerar Finland bli på efterkälken, varnade hon.

– Svenska riksdagsgruppen och SFP har länge efterlyst en tydlig vägkarta som höjer biståndet till 0,7 procent av bruttonationalinkomsten. Denna vägkarta med tydliga delmål på 0,55 procent år 2023 och 0,63 procent år 2027 hade ett brett stöd över partigränser i den parlamentariska grupp som har behandlat utvecklingspolitiken. Tyvärr avancerar vi inte i realpolitiken som den parlamentariska gruppen önskar, säger Biaudet, som har lett den parlamentariska gruppen.

I sitt gruppanförande underströk hon att centralt för den finländska biståndspolitiken är kvinnors och flickors rättigheter och hon anknöt till läget i Afghanistan.

– I Afghanistan är omkring 30 procent av lärarna idag kvinnor. Även om insatserna där kan i dag kännas som nästan förgäves, så är alla insatser för civilsamhället viktiga för att stärka ett lands resiliens, förmågan att stå emot kriser, säger Biaudet.

– Liknande svåra utmaningar som i Afghanistan finns på många håll, inte minst i Jemen och Etiopien. Vi bör därför även hålla fast vid att 85 procent av biståndsmedlen direkt främjar jämställdhet.

 
Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00