Skillnaden sker på gräsrotsnivå

10.09.2021 kl. 13:47
Finland är ett av världens mest jämställda länder. Finland är också ett av EU:s mest rasistiska länder. Hur ser föreningarnas roll ut i denna kontext?

Skrivelserna i regeringsprogrammet och regeringens redogörelse om jämställdhetspolitiken är ambitiösa och något som kvinnoorganisationerna arbetat länge för. Förväntningarna på Finland är alltså stora, men som vi alla vet, nås jämställdhet inte av sig självt. Jag ser att vi som är aktiva i olika föreningar har en betydande roll för att våra föreningar ska vara starka jämställdhets- och likabehandlingsaktörer. Vi behöver samarbeta, engagera och arbeta systematiskt. En vilja räcker inte, utan vi behöver lyfta fram med konkreta åtgärder vad vi står för. Idrottsverksamheten kan erbjuda ett utrymme av frihet, att tillsammans göra det man gillar, att lämna samhällets eller familjens förväntningar utanför och i bästa fall bara vara sig själv.

Att skapa trygga miljöer kräver långsiktigt och konsekvent arbete, men är desto viktigare för att alla ska känna sig delaktiga och förbinda sig till att främja trygga relationer. Enligt Monaliiku ry möter exempelvis invandrade kvinnor flera utmaningar då de första gången söker sig till idrottsevenemang i sitt nya hemland. Idrottskulturen varierar mycket beroende på land och i Finland tas sällan exempelvis kulturella och religiösa aspekter i hänsyn i allmänna utrymmen. För invandrade kan de sociala aspekterna vara även viktigare - det är ingen skillnad varifrån du kommer, hur du ser ut eller vilken religion du har - i detta sammanhang är det idrotten som förenar

Ingen skall heller behöva utsättas eller vara orolig för sexuella trakasserier inom idrotten, varken de små tjejerna som börjar sina första hobbyer eller hen som målmedvetet tränar under handledning av vuxna. Det är viktigt att tala också om detta – fast det är jobbigt.

Vi behöver bli bättre på att tackla även andra typer av hinder, som tyvärr ofta handlar om onödig byråkrati. Vad händer exempelvis ifall ett barn inte har personsignum, har föreningarna tillräckligt flexibla system för att dessa barn ändå kan delta i verksamheten? Barn med invandrarbakgrund vill och ska förstås inte bli behandlade på ett annorlunda sätt, men kan behöva specialarrangemang för att känna sig välkomna i idrottsvärlden.

Jämställdhets- och likabehandlingsplaner kanske inte är lösningen på alla de utmaningar vi har, men de är konkreta verktyg för att kartlägga läget i den egna organisationen. Var står vi, vad kan vi göra och hur kan vi utvärdera våra framsteg? Skillnaden i individens liv sker på gräsrotsnivå, och då kan just ert aktiva och målmedvetna arbete inom dessa frågor vara det som har skillnad.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35