Mot en ljusare framtid med tillväxt och sporrande klimatåtgärder!

11.09.2021 kl. 06:43

Efter att ha rott i land stora projekt med ett gott resultat hör man ibland uttrycket ”trött men lycklig”. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger, och en inte alldeles lätt budgertria, känner jag mig  just nu nöjd men lite sliten. Det tar på krafterna att jobba nästan två veckor i sträck utan ledig dag. Men resultatet blev gott och det är huvudsaken.

Regeringen kunde enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många enskilda åtgärder som också vår region har glädje av. Dessutom har vi i regeringen den här veckan också godkänt den nya hybridstrategin för hanteringen av coronapandemin. Det tydliga budskapet är att vi nu går mot ett öppnare samhälle varefter allt fler fått två doser vaccin.  

Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. I och med dessa beslut ska vi nå ett klimatneutralt Finland 2035. I internationell jämförelse en mycket ambitiös klimatmålsättning.

Det var ytterst viktigt att vi kunde bibehålla energiskatteåterbäringen för jordbrukarna. Alla andra alternativ hade lett till en ökad ekonomisk börda för dem som producerar vår mat. Däremot kom vi fram till en rad sporrande åtgärder som dels styrs av den nya Cap-reformen på EU-nivå. Men det handlar också om att till exempel utveckla djurfoder i en klimatsmartare riktning, att satsa på biogas och att speciellt på torvåkrar, möjliggöra att hålla vattennivån, odla vall och fleråriga växter.

I regeringens budgetförslag finns flera åtgärder som jag och SFP länge arbetat för och som jag är extra nöjd över att vi fattat beslut om.

Det tvååriga försöket till höjt hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten.  Förhoppningsvis leder det här till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen. Hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs märkbart från 2250 euro till 3500 euro. Den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent. Hushållsavdraget är också en tydlig åtgärd för att främja den gröna omställningen eftersom  som byter ut sin oljepanna också kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027.

Det ska alltid löna sig att jobba. Därför är det ytterst välkommet att studerandes inkomstgränser nu höjs. Det här förbättrar studerandes möjlighet till arbetsinkomst vid sidan av studierna och kan underlätta den arbetskraftsbrist vi nu ser.

I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Bland annat tas en expressfil i bruk för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd fortare.

De för vår region så viktiga inhemska flygrutterna säkrades. Det betyder att flygtrafiken till bland annat Kronoby fortsätter med statsstöd fram till augusti nästa år. Det här är givetvis mycket viktigt för hela Jakobstads-Karlebyregionen, våra företag och invånare. Det handlar om tryggande av livskraft och i slutändan främjande av export och näringslivsutveckling.  

Ett annat viktigt beslut var att vi nu sänker punktskatten på el för fiskodlingar på land, som därmed görs mer lönsam.

Vi går mot ljusare tider. Tillväxten ökar, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad 75 procent. Vårt land återhämtar sig från coronapandemin och vi kan förhoppningsvis snart avskaffa restriktionerna. Vi ser att coronavaccinet fungerar. Men utan en hög vaccinationstäckning går det inte att återgå till ett liv där vi tryggt kan umgås med varandra. Vaccinera dig, om du inte ännu gjort det!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00