Mot en ljusare framtid med tillväxt och sporrande klimatåtgärder!

11.09.2021 kl. 06:43

Efter att ha rott i land stora projekt med ett gott resultat hör man ibland uttrycket ”trött men lycklig”. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger, och en inte alldeles lätt budgertria, känner jag mig  just nu nöjd men lite sliten. Det tar på krafterna att jobba nästan två veckor i sträck utan ledig dag. Men resultatet blev gott och det är huvudsaken.

Regeringen kunde enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många enskilda åtgärder som också vår region har glädje av. Dessutom har vi i regeringen den här veckan också godkänt den nya hybridstrategin för hanteringen av coronapandemin. Det tydliga budskapet är att vi nu går mot ett öppnare samhälle varefter allt fler fått två doser vaccin.  

Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. I och med dessa beslut ska vi nå ett klimatneutralt Finland 2035. I internationell jämförelse en mycket ambitiös klimatmålsättning.

Det var ytterst viktigt att vi kunde bibehålla energiskatteåterbäringen för jordbrukarna. Alla andra alternativ hade lett till en ökad ekonomisk börda för dem som producerar vår mat. Däremot kom vi fram till en rad sporrande åtgärder som dels styrs av den nya Cap-reformen på EU-nivå. Men det handlar också om att till exempel utveckla djurfoder i en klimatsmartare riktning, att satsa på biogas och att speciellt på torvåkrar, möjliggöra att hålla vattennivån, odla vall och fleråriga växter.

I regeringens budgetförslag finns flera åtgärder som jag och SFP länge arbetat för och som jag är extra nöjd över att vi fattat beslut om.

Det tvååriga försöket till höjt hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten.  Förhoppningsvis leder det här till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen. Hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs märkbart från 2250 euro till 3500 euro. Den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent. Hushållsavdraget är också en tydlig åtgärd för att främja den gröna omställningen eftersom  som byter ut sin oljepanna också kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027.

Det ska alltid löna sig att jobba. Därför är det ytterst välkommet att studerandes inkomstgränser nu höjs. Det här förbättrar studerandes möjlighet till arbetsinkomst vid sidan av studierna och kan underlätta den arbetskraftsbrist vi nu ser.

I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Bland annat tas en expressfil i bruk för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd fortare.

De för vår region så viktiga inhemska flygrutterna säkrades. Det betyder att flygtrafiken till bland annat Kronoby fortsätter med statsstöd fram till augusti nästa år. Det här är givetvis mycket viktigt för hela Jakobstads-Karlebyregionen, våra företag och invånare. Det handlar om tryggande av livskraft och i slutändan främjande av export och näringslivsutveckling.  

Ett annat viktigt beslut var att vi nu sänker punktskatten på el för fiskodlingar på land, som därmed görs mer lönsam.

Vi går mot ljusare tider. Tillväxten ökar, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad 75 procent. Vårt land återhämtar sig från coronapandemin och vi kan förhoppningsvis snart avskaffa restriktionerna. Vi ser att coronavaccinet fungerar. Men utan en hög vaccinationstäckning går det inte att återgå till ett liv där vi tryggt kan umgås med varandra. Vaccinera dig, om du inte ännu gjort det!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35