Mot en ljusare framtid med tillväxt och sporrande klimatåtgärder!

11.09.2021 kl. 06:43

Efter att ha rott i land stora projekt med ett gott resultat hör man ibland uttrycket ”trött men lycklig”. Efter en vecka av förhandlingar med mina partiordförandekolleger, och en inte alldeles lätt budgertria, känner jag mig  just nu nöjd men lite sliten. Det tar på krafterna att jobba nästan två veckor i sträck utan ledig dag. Men resultatet blev gott och det är huvudsaken.

Regeringen kunde enas om ett budgetförslag som stärker tillväxten, innehåller ett historiskt klimatpaket och många enskilda åtgärder som också vår region har glädje av. Dessutom har vi i regeringen den här veckan också godkänt den nya hybridstrategin för hanteringen av coronapandemin. Det tydliga budskapet är att vi nu går mot ett öppnare samhälle varefter allt fler fått två doser vaccin.  

Jag är glad att vi i regeringen kunnat enas om ett historiskt stort klimatpaket där alla sektorer är med. I och med dessa beslut ska vi nå ett klimatneutralt Finland 2035. I internationell jämförelse en mycket ambitiös klimatmålsättning.

Det var ytterst viktigt att vi kunde bibehålla energiskatteåterbäringen för jordbrukarna. Alla andra alternativ hade lett till en ökad ekonomisk börda för dem som producerar vår mat. Däremot kom vi fram till en rad sporrande åtgärder som dels styrs av den nya Cap-reformen på EU-nivå. Men det handlar också om att till exempel utveckla djurfoder i en klimatsmartare riktning, att satsa på biogas och att speciellt på torvåkrar, möjliggöra att hålla vattennivån, odla vall och fleråriga växter.

I regeringens budgetförslag finns flera åtgärder som jag och SFP länge arbetat för och som jag är extra nöjd över att vi fattat beslut om.

Det tvååriga försöket till höjt hushållsavdrag förbättrar sysselsättningen och främjar företagsamheten.  Förhoppningsvis leder det här till att till exempel barnfamiljer och äldre kan få mer hjälp i vardagen. Hushållsavdragets maximibelopp för hushållsarbete samt vård- och omsorgsarbete höjs märkbart från 2250 euro till 3500 euro. Den avdragbara andelen höjs från 40 till 60 procent. Hushållsavdraget är också en tydlig åtgärd för att främja den gröna omställningen eftersom  som byter ut sin oljepanna också kan få ett avdrag på 3500 euro under åren 2022-2027.

Det ska alltid löna sig att jobba. Därför är det ytterst välkommet att studerandes inkomstgränser nu höjs. Det här förbättrar studerandes möjlighet till arbetsinkomst vid sidan av studierna och kan underlätta den arbetskraftsbrist vi nu ser.

I samband med budgetförhandlingarna beslöt regeringen om en rad åtgärder som gör det lättare att flytta till Finland för att arbeta. Bland annat tas en expressfil i bruk för att specialsakkunniga, startup-företagare och deras familjemedlemmar ska få uppehållstillstånd fortare.

De för vår region så viktiga inhemska flygrutterna säkrades. Det betyder att flygtrafiken till bland annat Kronoby fortsätter med statsstöd fram till augusti nästa år. Det här är givetvis mycket viktigt för hela Jakobstads-Karlebyregionen, våra företag och invånare. Det handlar om tryggande av livskraft och i slutändan främjande av export och näringslivsutveckling.  

Ett annat viktigt beslut var att vi nu sänker punktskatten på el för fiskodlingar på land, som därmed görs mer lönsam.

Vi går mot ljusare tider. Tillväxten ökar, allt fler får jobb och vi kommer närmare målet om en sysselsättningsgrad 75 procent. Vårt land återhämtar sig från coronapandemin och vi kan förhoppningsvis snart avskaffa restriktionerna. Vi ser att coronavaccinet fungerar. Men utan en hög vaccinationstäckning går det inte att återgå till ett liv där vi tryggt kan umgås med varandra. Vaccinera dig, om du inte ännu gjort det!

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15