Ett klimatneutralt Finland 2035

08.09.2021 kl. 07:16
Den globala uppvärmningen är ett faktum. Hade planeten Tellus kunnat tala skulle den berätta för oss att den inte mår bra. Polarisarna smälter med aldrig tidigare skådad fart

Vi har troligen upplevt den varmaste sommaren någonsin. Extrema väderfenomen härjar runt om på vår jord. Det ligger i högsta grad mänsklighetens intresse att agera och att agera tillsammans.

 

Finlands regering har ett ambitiöst regeringsprogram också då det gäller klimatet. Vi vill att Finland är koldioxidneutralt senast 2035. Vi i SFP vill dessutom se att våra kommuner är klimatneutrala 2030.  Många beslut har redan fattats för att föra oss i rätt riktning. Och fler är på kommande. Vi måste komma bort från de fossila bränslena. De förorsakar stor skada med sina rikliga koldioxidutsläpp. Därför har Finland gått in för att förbjuda kolkraft. Därför har vi också fattat beslut som ska stöda hushållen att byta ut oljepannan till ett fossilfritt alternativ. En höjning av hushållsavdraget är ett medel att skapa morötter för detta. Industrin har också en nyckelroll här. Beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå ska sporra industrin till omställningar. Samtidigt är det också så att den gröna omställningen skapar möjligheter för utvecklande av nya klimatsmarta tekniker och innovationer. Här har Finlands företag alla möjligheter att vara med i framkanten. Ett konkret exempel är den nya Kvarkenfärjan Aurora Botnia som torde vara den mest miljövänliga i världen.

 

Trafiken är en stor utsläppskälla. Vilken bil du kör har betydelse. Regeringen vill skapa förutsättningar för ett samhälle där el- och gasbilar rullar på våra vägar. Den fossilfria trafikens vägkarta som regeringen godkänt ligger som grund för de beslut vi har framför oss.

 

Hur vi bygger våra hus är heller inte egalt. Tvärtom. I de tusen sjöarnas land där det ”gröna guldet” skogen täcker mer än 75 % av vår landyta, har vi alla förutsättningar att bygga mer i trä. Det är egentligen märkligt att vi själva med våra byggnads- och brandbestämmelser bidragit till att begränsa byggande av bl.a. våningshus i trä.

 

Jag är övertygad om att de flesta vill att vi ska få äta ren inhemskt producerad mat i framtiden. Bonden behövs och jord- och skogsbruket borde ses som en del av lösningen i klimatfrågan. Skogen utgör en viktig kolsänka, vallodling på våra åkrar binder koldioxid. Samtidigt ska vi komma bort från att röja nya torvmarker och bönderna ska stödas att göra omställningar som leder till betydligt mindre utsläpp från jordbruket.

 

För att fatta smarta och effektiva klimatbeslut krävs fakta och konsekvensanalys. Ta till exempel kravet på att återbäringen på energiskatten ska slopas: Effekten på utsläppen skulle vara liten. Däremot skulle ändringen leda till en betydande minskning av bondens inkomst. Idag finns det ca en halv miljon traktorer i Finland. Medellivslängden för en traktor är 13 år. Bondens genomsnittliga timlön ligger på 5-6€/timme och årsinkomst på ca 15.000€.  Idag är det inte möjligt att direkt övergå till traktorer som går på el eller gas. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi behöver klimatåtgärder av många olika slag. Bäst resultat nås med dialog och fakta som bas.

 

Beslut behövs lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35