Ett klimatneutralt Finland 2035

08.09.2021 kl. 07:16
Den globala uppvärmningen är ett faktum. Hade planeten Tellus kunnat tala skulle den berätta för oss att den inte mår bra. Polarisarna smälter med aldrig tidigare skådad fart

Vi har troligen upplevt den varmaste sommaren någonsin. Extrema väderfenomen härjar runt om på vår jord. Det ligger i högsta grad mänsklighetens intresse att agera och att agera tillsammans.

 

Finlands regering har ett ambitiöst regeringsprogram också då det gäller klimatet. Vi vill att Finland är koldioxidneutralt senast 2035. Vi i SFP vill dessutom se att våra kommuner är klimatneutrala 2030.  Många beslut har redan fattats för att föra oss i rätt riktning. Och fler är på kommande. Vi måste komma bort från de fossila bränslena. De förorsakar stor skada med sina rikliga koldioxidutsläpp. Därför har Finland gått in för att förbjuda kolkraft. Därför har vi också fattat beslut som ska stöda hushållen att byta ut oljepannan till ett fossilfritt alternativ. En höjning av hushållsavdraget är ett medel att skapa morötter för detta. Industrin har också en nyckelroll här. Beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå ska sporra industrin till omställningar. Samtidigt är det också så att den gröna omställningen skapar möjligheter för utvecklande av nya klimatsmarta tekniker och innovationer. Här har Finlands företag alla möjligheter att vara med i framkanten. Ett konkret exempel är den nya Kvarkenfärjan Aurora Botnia som torde vara den mest miljövänliga i världen.

 

Trafiken är en stor utsläppskälla. Vilken bil du kör har betydelse. Regeringen vill skapa förutsättningar för ett samhälle där el- och gasbilar rullar på våra vägar. Den fossilfria trafikens vägkarta som regeringen godkänt ligger som grund för de beslut vi har framför oss.

 

Hur vi bygger våra hus är heller inte egalt. Tvärtom. I de tusen sjöarnas land där det ”gröna guldet” skogen täcker mer än 75 % av vår landyta, har vi alla förutsättningar att bygga mer i trä. Det är egentligen märkligt att vi själva med våra byggnads- och brandbestämmelser bidragit till att begränsa byggande av bl.a. våningshus i trä.

 

Jag är övertygad om att de flesta vill att vi ska få äta ren inhemskt producerad mat i framtiden. Bonden behövs och jord- och skogsbruket borde ses som en del av lösningen i klimatfrågan. Skogen utgör en viktig kolsänka, vallodling på våra åkrar binder koldioxid. Samtidigt ska vi komma bort från att röja nya torvmarker och bönderna ska stödas att göra omställningar som leder till betydligt mindre utsläpp från jordbruket.

 

För att fatta smarta och effektiva klimatbeslut krävs fakta och konsekvensanalys. Ta till exempel kravet på att återbäringen på energiskatten ska slopas: Effekten på utsläppen skulle vara liten. Däremot skulle ändringen leda till en betydande minskning av bondens inkomst. Idag finns det ca en halv miljon traktorer i Finland. Medellivslängden för en traktor är 13 år. Bondens genomsnittliga timlön ligger på 5-6€/timme och årsinkomst på ca 15.000€.  Idag är det inte möjligt att direkt övergå till traktorer som går på el eller gas. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi behöver klimatåtgärder av många olika slag. Bäst resultat nås med dialog och fakta som bas.

 

Beslut behövs lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00