Ett klimatneutralt Finland 2035

08.09.2021 kl. 07:16
Den globala uppvärmningen är ett faktum. Hade planeten Tellus kunnat tala skulle den berätta för oss att den inte mår bra. Polarisarna smälter med aldrig tidigare skådad fart

Vi har troligen upplevt den varmaste sommaren någonsin. Extrema väderfenomen härjar runt om på vår jord. Det ligger i högsta grad mänsklighetens intresse att agera och att agera tillsammans.

 

Finlands regering har ett ambitiöst regeringsprogram också då det gäller klimatet. Vi vill att Finland är koldioxidneutralt senast 2035. Vi i SFP vill dessutom se att våra kommuner är klimatneutrala 2030.  Många beslut har redan fattats för att föra oss i rätt riktning. Och fler är på kommande. Vi måste komma bort från de fossila bränslena. De förorsakar stor skada med sina rikliga koldioxidutsläpp. Därför har Finland gått in för att förbjuda kolkraft. Därför har vi också fattat beslut som ska stöda hushållen att byta ut oljepannan till ett fossilfritt alternativ. En höjning av hushållsavdraget är ett medel att skapa morötter för detta. Industrin har också en nyckelroll här. Beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå ska sporra industrin till omställningar. Samtidigt är det också så att den gröna omställningen skapar möjligheter för utvecklande av nya klimatsmarta tekniker och innovationer. Här har Finlands företag alla möjligheter att vara med i framkanten. Ett konkret exempel är den nya Kvarkenfärjan Aurora Botnia som torde vara den mest miljövänliga i världen.

 

Trafiken är en stor utsläppskälla. Vilken bil du kör har betydelse. Regeringen vill skapa förutsättningar för ett samhälle där el- och gasbilar rullar på våra vägar. Den fossilfria trafikens vägkarta som regeringen godkänt ligger som grund för de beslut vi har framför oss.

 

Hur vi bygger våra hus är heller inte egalt. Tvärtom. I de tusen sjöarnas land där det ”gröna guldet” skogen täcker mer än 75 % av vår landyta, har vi alla förutsättningar att bygga mer i trä. Det är egentligen märkligt att vi själva med våra byggnads- och brandbestämmelser bidragit till att begränsa byggande av bl.a. våningshus i trä.

 

Jag är övertygad om att de flesta vill att vi ska få äta ren inhemskt producerad mat i framtiden. Bonden behövs och jord- och skogsbruket borde ses som en del av lösningen i klimatfrågan. Skogen utgör en viktig kolsänka, vallodling på våra åkrar binder koldioxid. Samtidigt ska vi komma bort från att röja nya torvmarker och bönderna ska stödas att göra omställningar som leder till betydligt mindre utsläpp från jordbruket.

 

För att fatta smarta och effektiva klimatbeslut krävs fakta och konsekvensanalys. Ta till exempel kravet på att återbäringen på energiskatten ska slopas: Effekten på utsläppen skulle vara liten. Däremot skulle ändringen leda till en betydande minskning av bondens inkomst. Idag finns det ca en halv miljon traktorer i Finland. Medellivslängden för en traktor är 13 år. Bondens genomsnittliga timlön ligger på 5-6€/timme och årsinkomst på ca 15.000€.  Idag är det inte möjligt att direkt övergå till traktorer som går på el eller gas. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi behöver klimatåtgärder av många olika slag. Bäst resultat nås med dialog och fakta som bas.

 

Beslut behövs lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35