Ett klimatneutralt Finland 2035

08.09.2021 kl. 07:16
Den globala uppvärmningen är ett faktum. Hade planeten Tellus kunnat tala skulle den berätta för oss att den inte mår bra. Polarisarna smälter med aldrig tidigare skådad fart

Vi har troligen upplevt den varmaste sommaren någonsin. Extrema väderfenomen härjar runt om på vår jord. Det ligger i högsta grad mänsklighetens intresse att agera och att agera tillsammans.

 

Finlands regering har ett ambitiöst regeringsprogram också då det gäller klimatet. Vi vill att Finland är koldioxidneutralt senast 2035. Vi i SFP vill dessutom se att våra kommuner är klimatneutrala 2030.  Många beslut har redan fattats för att föra oss i rätt riktning. Och fler är på kommande. Vi måste komma bort från de fossila bränslena. De förorsakar stor skada med sina rikliga koldioxidutsläpp. Därför har Finland gått in för att förbjuda kolkraft. Därför har vi också fattat beslut som ska stöda hushållen att byta ut oljepannan till ett fossilfritt alternativ. En höjning av hushållsavdraget är ett medel att skapa morötter för detta. Industrin har också en nyckelroll här. Beslutet att sänka elskatten för industrin till EU:s miniminivå ska sporra industrin till omställningar. Samtidigt är det också så att den gröna omställningen skapar möjligheter för utvecklande av nya klimatsmarta tekniker och innovationer. Här har Finlands företag alla möjligheter att vara med i framkanten. Ett konkret exempel är den nya Kvarkenfärjan Aurora Botnia som torde vara den mest miljövänliga i världen.

 

Trafiken är en stor utsläppskälla. Vilken bil du kör har betydelse. Regeringen vill skapa förutsättningar för ett samhälle där el- och gasbilar rullar på våra vägar. Den fossilfria trafikens vägkarta som regeringen godkänt ligger som grund för de beslut vi har framför oss.

 

Hur vi bygger våra hus är heller inte egalt. Tvärtom. I de tusen sjöarnas land där det ”gröna guldet” skogen täcker mer än 75 % av vår landyta, har vi alla förutsättningar att bygga mer i trä. Det är egentligen märkligt att vi själva med våra byggnads- och brandbestämmelser bidragit till att begränsa byggande av bl.a. våningshus i trä.

 

Jag är övertygad om att de flesta vill att vi ska få äta ren inhemskt producerad mat i framtiden. Bonden behövs och jord- och skogsbruket borde ses som en del av lösningen i klimatfrågan. Skogen utgör en viktig kolsänka, vallodling på våra åkrar binder koldioxid. Samtidigt ska vi komma bort från att röja nya torvmarker och bönderna ska stödas att göra omställningar som leder till betydligt mindre utsläpp från jordbruket.

 

För att fatta smarta och effektiva klimatbeslut krävs fakta och konsekvensanalys. Ta till exempel kravet på att återbäringen på energiskatten ska slopas: Effekten på utsläppen skulle vara liten. Däremot skulle ändringen leda till en betydande minskning av bondens inkomst. Idag finns det ca en halv miljon traktorer i Finland. Medellivslängden för en traktor är 13 år. Bondens genomsnittliga timlön ligger på 5-6€/timme och årsinkomst på ca 15.000€.  Idag är det inte möjligt att direkt övergå till traktorer som går på el eller gas. För mig och SFP är det fullständigt klart att vi behöver klimatåtgärder av många olika slag. Bäst resultat nås med dialog och fakta som bas.

 

Beslut behövs lokalt, nationellt, på EU-nivå och globalt.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Responsdebatt om första tilläggsbudgeten

Trots att vi skött vår egen ekonomiska politik bra de senaste åren och kunnat både förbättra välfärden och korta av på vår statsskuld är vi mitt i den ekonomiska kris som startade i höstas på fastighetsmarknaden i USA och snabbt spred sig. Alla undersökningar pekar på att vi får lov att räkna med kärva år. Hur kärva de blir vet vi väl med säkerhet först efteråt. Nu måste vi hålla hjulen i rullning, stimulera sysselsättningen och upprätthålla tryggheten och basservicen för alla. Samtidigt måste vi ta sikte på en framtid där sysselsättningsgraden är hög, eftersom det utgör grunden för en hållbar välfärd.
18.03.2009 kl. 16:00

Interpellation om regeringens ställningstagande till högre pensionsålder

Vi har upplevt dramatiska veckor i politiken, något som har sin naturliga bakgrund i det som har hänt i världsekonomin men som också har med vårt lands åldersstruktur och arbetsmarknad att göra. Med stor tillfredsställelse kan vi notera att förståelsen för regeringens framförda förslag till åtgärder börjar vinna allt större understöd.
11.03.2009 kl. 16:30

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider.
12.02.2009 kl. 15:00

Remissdebatt om tilläggsbudgetförslaget

Den ekonomiska recessionen är ett faktum. Det som överraskat oss alla nu är snabbheten i nedgången. Det enda vi kan fråga oss nu är bara hur djupt ekonomin sjunker och när vi igen börjar gå mot ljusare tider. Läget är detsamma i alla länder, den globala ekonomin visar sig nu från sin sämsta sida. I alla länder brottas man även med stimulanspaket för att stimulera åtminstone den egna ekonomin och konsumtionen för att, som president Obama sagt, krisen inte skall bli en katastrof. Också vårt stimulanspaket behövs – det ger oss en god chans att klara läget. Regeringen har reagerat snabbt, men måste ännu ha beredskap till snabba åtgärder under hela 2009. Vi måste hålla jämna steg med övriga världen.
12.02.2009 kl. 17:40

Statsrådets redogörelse om Finlands säkerhets- och försvarspolitik 2009

Säkerhetsbegreppet omfattar idag betydligt mer än militär försvar, civilförsvar och tryggande av samhällets funktioner. Trots att vi bor och lever i norra Europa kan händelser var som helst i världen påverka vår uppfattning om vårt lands säkerhet. Vi måste också därför bidra till att stärka säkerheten på alla håll. En grundläggande fråga för vårt arbete för den globala säkerheten är vårt biståndsarbete. Utvecklingssamarbetet stöder förebyggande verksamhet, medling och fredsprocesser, återuppbyggnad efter konflikter samt eftervård efter kriser och naturkatastrofer. Det är viktigt att i utvecklingssamarbetet satsa på allt som kan stöda en demokratisk utveckling på olika håll i världen.
11.02.2009 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00