Vem är rädd för trollen?

08.09.2021 kl. 10:15
Det var inte helt oväntat att nättrollen aktiverade sig då jag deltog i en flyktingdiskussion i A-studion.

Jag frågade i förväg YLE-journalisten Sakari Sirkkanen vilket det journalistiska målet var med att sammanföra mig och De Grönas Iiris Suomela med representanter från samlingspartiet och sannfinländarna, som synligt profilerat sig i hård och hatisk retorik gentemot asylsökande. Jag upplevde att denna uppställning var en typisk falsk balans-situation, där de som försvarar mänskliga rättigheter ställs emot dem som ifrågasätter dessa rättigheter - precis såsom våra möjligheter i politiken skulle ligga mitt emellan dessa två synsätt.

 

I verkligheten bygger Finlands grundlag på främjande av mänskliga rättigheter, likvärdigt för var och en. Det är inte möjligt att diskriminerande tillämpa rättigheter och skyldigheter på endast finländska medborgare. Vi har som land även förbundit oss till särskilda och bindande FN-konventioner om t.ex. rätt att söka asyl och kriterierna för att få skydd.

 

Om man tänker som sannfinländarnas ordförande skrev i ett twitter-meddelande, att Finland inte längre ska ta emot någon alls från Afghanistan, så vill man egentligen bryta våra internationella avtal och isolera oss från de internationella sammanhang vi byggt upp. Om man generaliserande utmålar människogrupper eller förnedrar och sprider negativa falska sanningar, så hetsar man hat som kan ha ödesdigra konsekvenser för de utsatta men även för hela samhället.

 

Sirkkanen hade kanske inte tänkt igenom upplägget från denna synvinkel, och svarade mig att det enligt honom blir en bra diskussion. För mig skulle det vara viktigt att vårt mest seriösa politiska diskussionsforum i TV istället gav utrymme för äkta ömsesidig diskussion, djupare insyn, meningsbyte om nyanser och svåra överväganden. En s.k. ”juupas-eipäs”-diskussion om människors lika värde känns inte som det mest ändamålsenliga sättet att använda skärmtid på – som panellist eller tv-tittare.

 

Denna typ av diskussion, speciellt om invandring, flyktingar och mänskliga rättigheter, uppviglar alltid till att nättrollen aktiverar sig med förtal, nedlåtande kommentarer, e-mails och förvrängda memes. Via denna kommunikation får man en känsla av utbredd vrede och man tappar lätt uppfattningen om att dessa troll inte är så många. De är ofta organiserade, systematiska och skickliga aktörer som eftersträvar att erövra det offentliga diskussionsutrymmet för att vända blicken inåt och skapa motsättningar.

 

Det är viktigt att vi inte tillåter nättrollen omöjliggöra en konstruktiv och progressiv debatt om exempelvis situationen i Afghanistan. Jag önskar att de politiska debatterna i media mera fungerade som en samlande kraft för att dryfta de utmaningar vi står inför, och mindre som ett underlag till en onyttig troll-diskussion. Jag är inte rädd för trollen, men använder även i fortsättningen min tid till annat än att slåss med dem på nätet.

Eva Biaudet

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30