Kommunalvalets vinnare och förlorare

19.06.2021 kl. 10:23
För en vecka sedan gick Finland till kommunalval. Väljarna fick säga sitt, och avgöra vilka som ska styra Finlands kommuner de kommande fyra åren. Inför valet spekulerades det vilt om hur det skulle gå.

Skulle Sannfinländarna göra ett kanonval, hur mycket skulle Centern förlora, och vem skulle bli största parti? Skulle SFP nå sitt mål att spräcka 5-procentsgränsen?

Idag vet vi svaret på alla dessa frågor. Då alla röster räknats kunde vi konstatera att Sannfinländarnas förutspådda ”kommunjytky” uteblev, även om de ökade sitt understöd med ungefär fem procentenheter. Samlingspartiet blev det största kommunpartiet och gick framåt i stora delar av landet.

Centern lyckades med en avvärjningsseger, och landade på ett understöd som var betydligt högre än vad galluparna hade förutspått, men ändå klart sämre än förra kommunalvalets.

SFP var det enda regeringspartiet som lyckades öka sitt understöd och vi sprängde den historiska 5-procentsgränsen på nationellt plan. Socialdemokraterna som statsministerparti landade tvåa, och är säkert inte nöjda med utfallet.

I Åbo behöll SFP sina tre mandat och var bara 165 röster från ett fjärde. Faktum är att det var det nästbästa kommunalvalet någonsin för SFP i Åbo, mätt i antalet röster. En fin prestation i sig. Också i S:t Karins, Reso och på Kimitoön höll vi ställningarna, vilket gläder mig stort.

I Pargas ökade vi med ett mandat, och vi tog vår första historiska plats i fullmäktige i Lundo. SFP gjorde alltså ett mycket bra val i Egentliga Finland.

Det blev en lång och på många sätt ovanlig kommunalvalstid, eftersom valet på grund av coronaviruspandemin flyttades från den ursprungliga valdagen i april. När jag nu ser i backspegeln är jag övertygad om att det var rätt beslut.

Precis som experterna förutspådde i mars var coronaläget mycket bättre nu i juni än det var i april. Då levde vi ännu i undantagsförhållanden. Nu är Finland återigen ett ”grönt land” på EU:s karta, och över två miljoner finländare har fått minst en dos vaccin. Ingen behövde nu oroa sig för att valet inte skulle vara hälsosäkert.

En sak som ändå bekymrar mig som justitieminister är det lama valdeltagandet. I hela landet var valdeltagandet 55,1 %, vilket är det lägsta i ett kommunalval sedan år 1945. År 2000 var deltagandet nere i 55,9 %. Valdeltagande sjönk nationellt med 3,8 procentenheter sedan senaste kommunalval.

Skärgården röstade flitigare än städerna, då Pargas hade ett valdeltagande på 59,5 % och Kimitoön 58,9 %, medan endast 55,6 % röstade i Åbo. Kanske spelade det vackra sommarvädret och Finlands vinst mot Danmark i fotbolls-EM sin roll.

Det kan ändå inte vara hela förklaringen. Varje parti har nog skäl att se sig i spegeln. Hur ska vi göra kommunalpolitiken mera intressant, och nå ut med att det handlar om skola, markplanering, kultur, idrott med mera som har betydelse i människors vardag?

Hur får vi folk att förstå att varje röst spelar roll? För vi ser ju att det är så. Det var otroligt nära att SFP skulle ha fått ett till mandat i Åbo. I Tammerfors avgjordes borgmästarplatsen till Samlingspartiets fördel med femton röster

På Justitieministeriet jobbar vi kontinuerligt med att öka intresset för demokrati och delaktighet. Demokratiprogrammet 2025 har bland annat som mål att stärka ungas delaktighet och skapa nya sätt för alla att delta.

Som partiordförande för SFP gläder det mig att vi var det parti som hade flest unga kandidater i detta val, och Svensk Ungdoms kandidater gjorde också strålande resultat runt om i landet. Det bådar gott för framtiden. Klart är att vi också behöver bli bättre på att nå nyfinländarna.

I det här valet kunde de värnpliktiga rösta vid garnisonen. Det är en sak som vi kunde göra permanent. Kanske vi också borde förlänga förhandsröstningstiden i andra val, och inte bara nu på grund av corona?

Olika kreativa lösningar för var man kan rösta kunde också finnas i framtiden. Själv tyckte jag det gick otroligt lätt och smidigt att förhandsrösta utomhus i ”konttin” i min hemstad Jakobstad.

Statsrådet har också tillsatt en arbetsgrupp bestående av alla riksdagspartiers partisekreterare, vars uppgift är att bland annat att utreda möjligheter att utveckla valsystemet. Målsättningen är att fördomsfritt hitta lösningar som kunde öka valdeltagandet.

Det som är helt klart är att det ur en demokratisk legitimitetssynvinkel är problematiskt om valdeltagandet minskar ytterligare. Då är sofflocket den enda valvinnaren.

Slutligen vill jag önska alla läsare en riktigt skön och avkopplande sommar efter denna exceptionella ”coronavår”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2009

År 2009 kommer att präglas av den ekonomiska recession som vi nu befinner oss i. Frågan nu är bara hur djupt vi sjunker och hur länge den varar. Statsrådet har redan avgett ett förslag till en första tilläggsbudget med ordentliga stimulansåtgärder. Efter beslutet har budgeten och den första tilläggsbudgeten tillsammans en stimulanseffekt för 2009 som enligt Europeiska kommissionens jämförelse är den tredje största bland EU:s 27 medlemsländer. Resten av den politik om förs under året och de propositioner regeringen avger kommer alla att speglas mot denna bakgrund.
10.02.2009 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för år 2009

Det ekonomiska läget ser nu mycket annorlunda ut än vad det gjorde i mitten av september när vi diskuterade budgetförslaget i remissdebatt. Nu, tre månader senare, befinner vi oss i en ekonomisk tillbakagång, där dåliga prognoser var och annan vecka ersätts av nya, ännu sämre prognoser. Det har vi märkt genom ökade samarbetsförhandlingar, uppsägningar och permitteringar. Nästa år kommer att avvika från det vi blivit vana med under en längre tid. Vi är rädda för att arbetslösheten kommer att öka och den ekonomiska tillväxten att avta. Nu är goda råd dyra. Det gäller att anpassa budgetåtgärderna till den uppkomna situationen och rikta in dem på åtgärder som stimulerar inhemsk produktion, konsumtion och sysselsättning.
15.12.2008 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om reformen av upphandlingslagen

Målsättningen med upphandlingslagstiftningen är att säkerställa en fri rörlighet för varor och tjänster samt en välfungerande inre marknad, att effektivera användningen av offentliga medel och främja upphandling av hög kvalitet, samt främja en ökad öppenhet i upphandlingen.
26.11.2008 kl. 16:17

Remissdebatt om statsrådets klimat- och energistrategi

Regeringen har avgivit en av de viktigaste redogörelserna under hela regeringsperioden. Klimat- och energifrågorna bildar idag en helhet som inte kan skiljas åt och som genomsyrar både den nationella och internationella politiken. Vissa ramvillkor är fastställda för Finlands energi- och klimatpolitik genom EU:s klimatpolitik och internatioenlla överenskommelser. Inom Eu har man kommit överens om att utsläppen av växthusgaser skall minska med 20%, energieffektiviteten förbättras så att energiförbrukningen minskar med 20% och andelen förnybar energi av den slutliga energiförbrukningen på EU-nivå ska öka till 20% till år 2020 jämfört med nivåerna år 1990. För Finland betyder det att andelen förnybar energi skall öka till 38 % från nuvarande 29%.
12.11.2008 kl. 16:15

Revisionsutskottets betänkande om informationsstyrning inom social- och hälsovården

Den första juni ifjol trädde lagändringen som innebär att revisionsutskottets uppdrag finns upptaget i grundlagen ikraft. Revisionsutskottets roll och arbete är viktigt. Att riksdagen har ett eget organ som på en allmän nivå övervakar användningen av statsfinanserna och kan påtala brister samt lyfta upp frågor till diskussion stärker riksdagens roll som det ledande statsorganet. Gällande just denna diskussion är det bara synd att såväl tidpunkt som tema sammanfaller med interpellationen vi diskuterade i tisdags.
16.10.2008 kl. 17:45

Remissdebatt om statsrådets innovationspolitiska redogörelse

Innovationspolitik är ett relativt abstrakt tema – och jag är inte helt säker på om redogörelsen som sådan lyckas räta ut alla frågetecken, eftersom de konkreta angreppssätten och åtgärderna emellanåt förblir aningen ogripbara. Detta berör alla teman som man spontant anser borde finnas med i innovationspolitiken: Utvecklingen och forskningen som en bas att stå på, behovet av finansiering och riskfinansiering, behovet av kunnande, kompetens och företagande samt de utmaningar som globaliseringen medför. Att på ett framgångsrikt sätt genomföra de förslag som statsrådet framför i redogörelsen kräver en väl genomtänkt och konkret verkställighetsplan som är förankrad i både budget och rambudget.
15.10.2008 kl. 16:15

Interpellationsdebatt om en hygglig nivå på primärvården

Att oppositionen väljer att interpellera just nu är ingen slump – vi har ju kommunalval om dryga två veckor. Men att diskutera primärhälsovården, som är en av de viktigaste kommunala serviceformerna, passar Svenska riksdagsgruppen alldeles utmärkt. Finland är ett välfärdsland. Värdig vård för alla är en av våra dyrbaraste grundlagsenliga rättigheter. Oberoende av var man bor, oberoende av ålder och sjukdom måste rätten till god vård också förverkligas i praktiken.
14.10.2008 kl. 15:15