Kommunalvalets vinnare och förlorare

19.06.2021 kl. 10:23
För en vecka sedan gick Finland till kommunalval. Väljarna fick säga sitt, och avgöra vilka som ska styra Finlands kommuner de kommande fyra åren. Inför valet spekulerades det vilt om hur det skulle gå.

Skulle Sannfinländarna göra ett kanonval, hur mycket skulle Centern förlora, och vem skulle bli största parti? Skulle SFP nå sitt mål att spräcka 5-procentsgränsen?

Idag vet vi svaret på alla dessa frågor. Då alla röster räknats kunde vi konstatera att Sannfinländarnas förutspådda ”kommunjytky” uteblev, även om de ökade sitt understöd med ungefär fem procentenheter. Samlingspartiet blev det största kommunpartiet och gick framåt i stora delar av landet.

Centern lyckades med en avvärjningsseger, och landade på ett understöd som var betydligt högre än vad galluparna hade förutspått, men ändå klart sämre än förra kommunalvalets.

SFP var det enda regeringspartiet som lyckades öka sitt understöd och vi sprängde den historiska 5-procentsgränsen på nationellt plan. Socialdemokraterna som statsministerparti landade tvåa, och är säkert inte nöjda med utfallet.

I Åbo behöll SFP sina tre mandat och var bara 165 röster från ett fjärde. Faktum är att det var det nästbästa kommunalvalet någonsin för SFP i Åbo, mätt i antalet röster. En fin prestation i sig. Också i S:t Karins, Reso och på Kimitoön höll vi ställningarna, vilket gläder mig stort.

I Pargas ökade vi med ett mandat, och vi tog vår första historiska plats i fullmäktige i Lundo. SFP gjorde alltså ett mycket bra val i Egentliga Finland.

Det blev en lång och på många sätt ovanlig kommunalvalstid, eftersom valet på grund av coronaviruspandemin flyttades från den ursprungliga valdagen i april. När jag nu ser i backspegeln är jag övertygad om att det var rätt beslut.

Precis som experterna förutspådde i mars var coronaläget mycket bättre nu i juni än det var i april. Då levde vi ännu i undantagsförhållanden. Nu är Finland återigen ett ”grönt land” på EU:s karta, och över två miljoner finländare har fått minst en dos vaccin. Ingen behövde nu oroa sig för att valet inte skulle vara hälsosäkert.

En sak som ändå bekymrar mig som justitieminister är det lama valdeltagandet. I hela landet var valdeltagandet 55,1 %, vilket är det lägsta i ett kommunalval sedan år 1945. År 2000 var deltagandet nere i 55,9 %. Valdeltagande sjönk nationellt med 3,8 procentenheter sedan senaste kommunalval.

Skärgården röstade flitigare än städerna, då Pargas hade ett valdeltagande på 59,5 % och Kimitoön 58,9 %, medan endast 55,6 % röstade i Åbo. Kanske spelade det vackra sommarvädret och Finlands vinst mot Danmark i fotbolls-EM sin roll.

Det kan ändå inte vara hela förklaringen. Varje parti har nog skäl att se sig i spegeln. Hur ska vi göra kommunalpolitiken mera intressant, och nå ut med att det handlar om skola, markplanering, kultur, idrott med mera som har betydelse i människors vardag?

Hur får vi folk att förstå att varje röst spelar roll? För vi ser ju att det är så. Det var otroligt nära att SFP skulle ha fått ett till mandat i Åbo. I Tammerfors avgjordes borgmästarplatsen till Samlingspartiets fördel med femton röster

På Justitieministeriet jobbar vi kontinuerligt med att öka intresset för demokrati och delaktighet. Demokratiprogrammet 2025 har bland annat som mål att stärka ungas delaktighet och skapa nya sätt för alla att delta.

Som partiordförande för SFP gläder det mig att vi var det parti som hade flest unga kandidater i detta val, och Svensk Ungdoms kandidater gjorde också strålande resultat runt om i landet. Det bådar gott för framtiden. Klart är att vi också behöver bli bättre på att nå nyfinländarna.

I det här valet kunde de värnpliktiga rösta vid garnisonen. Det är en sak som vi kunde göra permanent. Kanske vi också borde förlänga förhandsröstningstiden i andra val, och inte bara nu på grund av corona?

Olika kreativa lösningar för var man kan rösta kunde också finnas i framtiden. Själv tyckte jag det gick otroligt lätt och smidigt att förhandsrösta utomhus i ”konttin” i min hemstad Jakobstad.

Statsrådet har också tillsatt en arbetsgrupp bestående av alla riksdagspartiers partisekreterare, vars uppgift är att bland annat att utreda möjligheter att utveckla valsystemet. Målsättningen är att fördomsfritt hitta lösningar som kunde öka valdeltagandet.

Det som är helt klart är att det ur en demokratisk legitimitetssynvinkel är problematiskt om valdeltagandet minskar ytterligare. Då är sofflocket den enda valvinnaren.

Slutligen vill jag önska alla läsare en riktigt skön och avkopplande sommar efter denna exceptionella ”coronavår”.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse för genomförandet av integrationslagen

Finland är en del av Europeiska Unionen och en global värld där människor i större utsträckning än tidigare rör sig mellan länder och arbetsmarknader. Under de följande tio åren behöver Finland nya invandrare också av den orsaken att fler än hundratusen personer på grund av åldersstrukturen försvinner ur arbetslivet, många av dem i samhällets nyckelfunktioner.
07.10.2008 kl. 15:30

Remissdebatt om budgetförslaget 2009

Ett lands framgång beror på många saker, bland dem kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet samt naturligtvis sysselsättningen. Trots att det budgetförslag som nu presenterats inte som sådant särskilt har utgetts för att vara en sysselsättningsbudget finns det många element som stöder sysselsättning och företagande.
16.09.2008 kl. 15:45

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30