Sommarhäng och viruskontroll

30.06.2021 kl. 10:22
Midsommaren blev fin på många sätt. Runt om i vårt land samlades familjer och vänner för att äntligen få umgås, äta gott och bara vara tillsammans.

Det vi länge tog för givet, har coronatiden lärt oss att uppskatta. Höjden av lycka kan faktiskt vara något så enkelt som att få träffas och krama om varandra.

 

Vi har fått genomleva ännu en exceptionell coronavinter och -vår. Vem hade trott det senaste sommar? Våra normala fritidsaktiviteter har varit begränsade. Kultur- och evenemangsbranschen har varit tvungen att stå helt stilla. Restaurangernas öppettider har begränsats och resandet har legat nere. Som människor har vi varit tvungna att stå ut, att anpassa oss och försöka leva en dag i taget med ovissheten. När ska viruset ge sig?

 

I regeringen har vi fört många och intensiva förhandlingar. Ständerhusets väggar skulle ha mycket att berätta om de kunde tala. Besluten har inte alltid fallit befolkningen i smaken. Jag har förståelse för det. Vi har byggt våra beslut på hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer. Och nu kan vi väl säga att vi lyckats då det gäller den stora bilden. För nu är Finland ett så kallat grönt land. Antalet smittade per två veckor på etthundratusen personer ligger under 25. Över 3 miljoner finländare har fått åtminstone den första vaccindosen, och före midsommar luckrades en hel del begränsningar upp. Vi ska förhoppningsvis snart kunna övergå till det som vi kallat ”ett normalt liv”. Också ekonomin håller på att ta fart. Det bådar gott även för sysselsättningen.

 

Efter allt vi fått gå igenom det senaste året, är det inte underligt om vi känner något av en kollektiv trötthet. Men samtidigt kanske också en kollektiv glädje. Tänk att vi kan träffas igen, tänk att vi kan gå på teater och konserter, ordna familjefester och gemensamma evenemang. Är det inte underbart? Om coronaåret lärt mig något, är det minsann hur mycket jag uppskattar att umgås med andra och träffas ansikte mot ansikte. Zoom och Teams i all ära, men inget går upp mot det fysiska mötet och samtalet i samma rum. 

 

Nu måste vi lära oss leva med tanken att viruset kommer att finnas där. Fotbolls-EM som varit en glädje att följa också då det gällt Finlands fina landslags bedrifter, blev igen en påminnelse om det. Åtskilliga finländska supporters har nu hämtat viruset med sig hem från St. Petersburg. Då är det minsta vi som samhälle kan begära, att dessa visar hänsyn mot andra och håller sig i karantän tills man fått ett negativt testresultat. Folkvett och ansvarstagande kommer behövas av oss alla också framöver.

 

Vart efter befolkningen blir vaccinerad, minskar risken att insjukna allvarligt. Då våra grundläggande rättigheter begränsats, har det varit för att skydda liv och hälsa samt trygga vårdens kapacitet. Grundläggande medborgerliga rättigheter får aldrig begränsas mer än absolut nödvändigt. Därför behöver samhället förstås öppnas upp, och också vad gäller resande är det viktigt att snart hitta en gemensam melodi i EU och Norden. 

 

Det kommer säkert bli många sommarprat med coronatema. Alla har vi våra egna erfarenheter. Låt oss lära av varandra, ta vara på det som varit bra och göra allt för att reparera det som fått sig hårda törnar. Barnen och de unga ska kunna lita på att det blir bättre.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35