Det vi länge tog för givet, har coronatiden lärt oss att uppskatta. Höjden av lycka kan faktiskt vara något så enkelt som att få träffas och krama om varandra.

Vi har fått genomleva ännu en exceptionell coronavinter och -vår. Vem hade trott det senaste sommar? Våra normala fritidsaktiviteter har varit begränsade. Kultur- och evenemangsbranschen har varit tvungen att stå helt stilla. Restaurangernas öppettider har begränsats och resandet har legat nere. Som människor har vi varit tvungna att stå ut, att anpassa oss och försöka leva en dag i taget med ovissheten. När ska viruset ge sig?

I regeringen har vi fört många och intensiva förhandlingar. Ständerhusets väggar skulle ha mycket att berätta om de kunde tala. Besluten har inte alltid fallit befolkningen i smaken. Jag har förståelse för det. Vi har byggt våra beslut på hälsovårdsmyndigheternas rekommendationer. Och nu kan vi väl säga att vi lyckats då det gäller den stora bilden. För nu är Finland ett så kallat grönt land. Antalet smittade per två veckor på etthundratusen personer ligger under 25. Över 3 miljoner finländare har fått åtminstone den första vaccindosen, och före midsommar luckrades en hel del begränsningar upp. Vi ska förhoppningsvis snart kunna övergå till det som vi kallat ”ett normalt liv”. Också ekonomin håller på att ta fart. Det bådar gott även för sysselsättningen.

Efter allt vi fått gå igenom det senaste året, är det inte underligt om vi känner något av en kollektiv trötthet. Men samtidigt kanske också en kollektiv glädje. Tänk att vi kan träffas igen, tänk att vi kan gå på teater och konserter, ordna familjefester och gemensamma evenemang. Är det inte underbart? Om coronaåret lärt mig något, är det minsann hur mycket jag uppskattar att umgås med andra och träffas ansikte mot ansikte. Zoom och Teams i all ära, men inget går upp mot det fysiska mötet och samtalet i samma rum. 

Nu måste vi lära oss leva med tanken att viruset kommer att finnas där. Fotbolls-EM som varit en glädje att följa också då det gällt Finlands fina landslags bedrifter, blev igen en påminnelse om det. Åtskilliga finländska supporters har nu hämtat viruset med sig hem från St. Petersburg. Då är det minsta vi som samhälle kan begära, att dessa visar hänsyn mot andra och håller sig i karantän tills man fått ett negativt testresultat. Folkvett och ansvarstagande kommer behövas av oss alla också framöver.

Vart efter befolkningen blir vaccinerad, minskar risken att insjukna allvarligt. Då våra grundläggande rättigheter begränsats, har det varit för att skydda liv och hälsa samt trygga vårdens kapacitet. Grundläggande medborgerliga rättigheter får aldrig begränsas mer än absolut nödvändigt. Därför behöver samhället förstås öppnas upp, och också vad gäller resande är det viktigt att snart hitta en gemensam melodi i EU och Norden. 

Det kommer säkert bli många sommarprat med coronatema. Alla har vi våra egna erfarenheter. Låt oss lära av varandra, ta vara på det som varit bra och göra allt för att reparera det som fått sig hårda törnar. Barnen och de unga ska kunna lita på att det blir bättre.