Planen för de offentliga finanserna

28.06.2021 kl. 15:00
Responsdebatt 28.6.2021 där gruppanförandet hölls av ledamot Veronica Rehn-Kivi.

Ärade talman,

Vi befinner oss nu i mitten av regeringsperioden. Många viktiga beslut har redan fattats. Lagarna om social- och hälsovårdsreformen antogs förra veckan i riksdagen. Många kommuner har på försök fått ta över ett större ansvar för skötseln av arbetslösheten. Beslut om att avstå från oljeuppvärmning ska stödas genom att höja på hushållsavdragets maximibelopp och den avdragbara delen. På hösten kommer man att fatta beslut om ett tvåårigt försök om att höja hushållsavdraget. Målmedvetet och hårt arbete ger konkreta resultat, det har vi bevis på i SFP.  

Men mycket arbete återstår ännu. Flera instanser har redan länge fäst stor vikt vid bland annat den knappa basfinansieringen av domstolsväsendet. De allt längre behandlingstiderna hotar redan ställvis rättssäkerheten, och påfallande många domare har en anställning som är beroende av tidsbunden finansiering. Därför är det viktigt att vi i vårens förhandlingar beslöt att inga nedskärningar ska göras från justitieministeriets förvaltningsområde. Rättsvården kräver verkliga satsningar, på samma sätt som många andra saker, såsom de ökande skillnaderna i inlärningen, ökningen av psykiska problem och fördröjningarna i samband med flera myndighetsbeslut. Samtidigt måste vi stävja statens skuldsättning. Ekvationen är utmanande och det viktigaste är att fokusera på att hitta lösningar.

Ärade talman,

Svenska riksdagsgruppen anser att det är viktigt att vi satsar på att skapa förutsättningar för Finland att växa och blomstra. I detta avseende är det viktigt att höja sysselsättningsnivån. Ju högre vår sysselsättningsnivå är, desto starkare är också vår välfärdsstat. Därför är det viktigt att regeringen ännu under denna period lägger fram förslag som underlättar tillgången till utländsk arbetskraft samt ser till att man vid genomförandet av social- och hälsovårdsreformen också fokuserar på att främja psykisk hälsa och att de partiellt arbetsföras ställning stärks i samband med reformen av den sociala tryggheten.

Ärade talman,

Under våren har vi inom SFP glatts över att arbetet för att öka anslagen för forskning, utveckling och innovationsverksamhet har inletts. Målet är att FoUI-finansieringens andel ska uppgå till 4 procent av bruttonationalprodukten. Såsom finansutskottet konstaterar är det en utmanande målsättning i dagens ekonomiska läge – men det är motiverat. Om vi vill stärka Finlands ekonomi och finländarnas välfärd är det ytterst viktigt att vi har framgång på den globala marknaden. För detta krävs att vi beslutsfattare inser vår egen roll och att vi tillsammans med regionerna satsar på infrastruktur, uppmuntrar till exempel genom beskattning företag att satsa på utveckling och gör Finland till ett attraktivt land för utländska arbetstagare.

Ärade talman,

Alldeles i likhet med finansutskottet anser också vi inom SFP att den statliga utgiftspolitiken bör vara ansvarsfull och långsiktig samt främja den ekonomiska stabiliteten. Det innebär att vi efter denna kristid målmedvetet ska återvända tillbaka till de ekonomiska ramarna. Under de kommande åren bör man ägna särskild uppmärksamhet vid statens, men även vid kommunernas, ekonomi. Vid finansministeriet pågår ett arbete för att dryfta kommunernas framtid. Många kommuner har länge haft det tufft i och med det stora antalet uppgifter och de allt större kostnaderna för social- och hälsovården. Nu när social- och hälsovården överförs till välfärdsområdena kan kommunerna koncentrera sig på andra viktiga uppgifter och en sund ekonomi.

I detta sammanhang vill jag, i likhet med finansutskottet, betona att det totala skatteuttaget inte bör höjas. Beskattningen bör vara förutsägbar och systematisk. Vi måste koncentrera oss på att få den beskattningsbara verksamheten att öka, inte på hur mycket mer vi ännu skulle kunna beskatta.

Ärade talman,

Både familjer, företag och stater har upplevt historiskt svåra tider i och med coronakrisen. I Finland valde man redan i ett tidigt skede att staten ska stå för en stor del av kostnaderna för stödåtgärderna. Det var ett ansvarsfullt beslut och det enda rätta, vilket också helt klart är riksdagens ståndpunkt. Samtidigt innebär det dock att vi har en lång tid för återuppbyggnad framför oss. Coronabegräsningarna har haft konsekvenser som vi måste som samhälle åtgärda. Annars finns det en risk att konsekvenserna blir bestående och att de mänskliga och ekonomiska följderna blir ännu större. Återuppbyggnad kräver arbete, det kräver samarbete och det kräver förmåga att blicka längre fram än till nästa val.

Vi har alla förutsättningar att lyckas.

Tack!

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00