När politiken blir som snabbmode

24.06.2021 kl. 07:48
Vi har alla säkert någon gång hamnat offer för snabbmodet och köpt ett klädesplagg bara för att det var ”supertrendigt” just då

Plagget passade så där men man hakade på trenden. Det var det som var det hetaste heta just då och var modernt några veckor. Efter första tvätten hade plagget tappat formen och sedan glömdes det bort längst in i garderoben. Tyvärr ser jag paralleller av en sådan trend växa inom politiken av idag.

Takten är otroligt snabb och man försöker direkt haka på nyheterna som kommer ut. Ju snabbare man kommer ut med det mest rafflande uttalandet desto bättre. För att stå ut ur mängden av information är det just häftiga rubriker som blir den nya trenden. Ett visst ämne är hett en viss vecka och allt fokus finns här. Det finns inte rum och verkligen inte tid för djupgående analyser och uppräkning av händelseförloppet bakom händelserna eller besluten. Sanningshalten blir tyvärr ofta lidande i den här ekvationen. Huvudsaken är att budskapet blir slagkraftigt. För vem kommer ihåg hur det egentligen låg till om några veckor. Snabbmodet glöms bort på några veckor, så också tyvärr politiken – speciellt i det debattklimat jag upplever att vuxit fram den senaste tiden.

För cirka två veckor sedan hade vi kommunalval i Finland. En av de stora nyheterna efter det var det exceptionellt låga valdeltagandet. Valdeltagandet på 55,1 procent är det lägsta på 70 år. Vad beror det här på? Varför väljer människor att inte rösta i det val som närmast berör deras vardag? Visst kommunalvalet genomfördes under exceptionella omständigheter men ett så pass lågt valdeltagande tyder även på ett stort ointresse. I en situation där politiken handlar om att skapa de bästa rubrikerna blir det väldigt enformigt och svårt för väljaren att skapa sig en uppfattning om vad man som politiker faktiskt står för. De slagkraftiga rubrikerna kanske inte alls representerar väljarens uppfattning av samhället och man väljer att inte alls rösta. Utan rubrikerna är det dock svårt att alls synas och höras i media. Och vi har skapat ett ekorrhjul.

Ibland kan det vara kul med ett impulsköp. Man köper den där trendiga tröjan för att den just då känns som det rätta alternativet. Men i modevärlden har det skett förändringar och fokus har skiftat alltmer mot hållbarhet. Vi vill allt oftare veta ursprunget av våra kläder och i vilka förhållanden plagget producerats.  Det här kunde vi även ta modell av i politiken. Vi kan alla bli bättre på att ta reda på och förklara kontexten till beslut, stanna upp och fundera. Det gäller såväl politiker som alla andra. Nästa gång du läser en sensationell rubrik, läs även innehållet i artikeln. Kanske till och med något som skrivits om ämnet tidigare för att få lite kontext. Vi kunde alla bli bättre på att se mer på djupet både gällande rikspolitik och kommunalpolitik. Debattklimatet har blivit allt mer fränt och det verkar bli allt mer okej att slänga ur sig snabba halvsanningar. Är det hållet vi verkligen gå mot? Vi måste alla jobba på att bli bättre på att diskutera istället för att dela in det mesta i vi och dem, ja eller nej, för eller emot. Den politiska trenden är att skapa motsättningar som säljer bra. Problemet är att varken verkligheten eller sanningen sällan är svartvit.

 

Sandra Bergqvist

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15