Ett historiskt beslut

23.06.2021 kl. 15:20
Riksdagen har idag godkänt förslaget till social- och hälsovårdsreform. SFP:s partiordförande, justitieminister Anna-Maja Henriksson gläds över det historiska beslutet. 

 

 

- Det har länge varit klart att Finland behöver en social- och hälsovårdsreform som sätter patienten i fokus och tryggar finländarnas rätt till god vård och omsorg i hela landet också i framtiden. Nu kommer social-, hälso- och sjukvården att finnas under samma hatt då ansvaret förs från kommunerna till 21 nya välfärdsområden samt Helsingfors stad. Det bäddar för en smidigare service för individen. I 15 år har vi arbetat på en reform och nu blir den äntligen verklighet, säger Henriksson. 

Till skillnad från tidigare innehåller den nu godkända lagen en särlösning för Nyland. Landskapet delas upp i sammanlagt fem välfärdsområden (Västra Nyland, Östra Nyland, Vanda-Kervo, Mellersta Nyland och Helsingfors stad), varav Helsingfors stad är ett eget område. 

– Särlösningen är livsviktig för Nyland med sin stora befolkningsmängd och gör att vi kan säkerställa att besluten kring vården också i framtiden fattas nära nylänningarna. Utan denna lösning hade Nyland blivit ett alltför stort område med över 1,7 miljoner invånare, där närdemokratin och de språkliga rättigheterna lätt hamnat i kläm. 

- Då man behöver vård och omsorg är det särskilt viktigt att få service på sitt modersmål. Ett resultat av SFP:s målmedvetna arbete är att de språkliga rättigheterna nu beaktats mycket bättre än i tidigare modeller. Varje tvåspråkigt välfärdsområde ska ha en nationalspråksnämnd som får en betydande roll för att förverkliga de språkliga rättigheterna för den språkliga minoriteten. Nämndens ordförande har en automatisk närvaro- och yttranderätt i styrelsen för välfärdsområdet. Detta är mycket viktigt för att trygga att den språkliga servicen beaktas i välfärdsområdets beslutsfattande.

- Det är också oerhört viktigt att det finns en lösning för finlandssvenska funktionshindrade och deras framtida service. Även om Kårkulla i sin nuvarande skepnad upphör ska servicen såklart finnas kvar. Här har Egentliga Finland en viktig roll i att koordinera samarbetet mellan de tvåspråkiga områdena. 

Servicesedlar kan användas som tidigare

Servicesedlar används redan i nuläget för att möjliggöra att den privata sektorn stöder den offentliga för att exempelvis förkorta vårdköer och trygga tillgången till vård. 

- Den offentliga sektorn ska också framöver ha det huvudsakliga ansvaret för finländarnas social- och hälsovård. Samtidigt kommer den privata och tredje sektorn att ha en viktig roll i att trygga finländarnas jämlika tillgång till vård. Detta är särskilt viktigt inom äldreomsorgen där Finland inte skulle klara sig utan den tredje sektorn, säger Henriksson. 

- Särskilt viktigt är också att riksdagen bekräftade att den så kallade Kronobymodellen är möjlig och att kommuninvånarna kan få sin vård tryggad genom avtal mellan Österbotten och Mellersta Österbotten.  

- Jag är också nöjd att finansieringsmodellen har ändrats i den riktning som SFP senaste höst förutsatte. Regeringen fortsätter nu utreda en landskapsskatt. Välfärdsområdenas finansieringsbas kommer i alla händelser att tryggas.

Välfärdsområdens tillfälliga förvaltning påbörjar sitt arbete inom några veckor. Dess uppgift är att bereda praktiska ärenden för att välfärdsområdenas fullmäktige ska kunna inleda sin verksamhet 1.3.2022. Från 2023 har kommunerna inte längre en roll som anordnare av vården.

- Nu blir det upp till områdena att förverkliga reformen och bygga upp det praktiska. Samtidigt innebär reformen en lättnad för kommunerna när vården överförs till välfärdsområdena och kommunerna kan koncentrera sig på småbarnspedagogik, skola, markplanering, näringslivsutveckling och annan närservice, säger Henriksson.

Anna-Maja Henriksson

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55