- Efter hundratals timmar av möten gläder det mig stort att vi är färdiga med betänkandet och jag vill passa på att tacka alla sakkunniga som hjälpt oss i vårt arbete. Ingen reform är perfekt, men nu finns det en grund att bygga på för att alla finländare får samma möjligheter till en god och jämlik vård. Jag och vi alla kommer att fortsätta jobba för att medborgarna får rätt vård i rätt tid. Reformen är nödvändig av många orsaker inte minst av ekonomiska. Våra social- och hälsovårdskostnader ökar och den stigande genomsnittliga medelåldern sätter ett extra tryck på finansieringen, säger Rehn-Kivi. 

Rehn-Kivi poängterar att utskottet lagt vikt på att vården ska fungera inte bara på pappret utan också i praktiken på svenska. De tvåspråkiga välfärdsregionerna kommer att ha både ansvar och krav på att tillsammans komma överens om hur servicen förverkligas på bästa sätt.

 Enligt Rehn-Kivi kommer till exempel den expertis och kompetens som finns inom den svenskspråkiga specialomsorgen att bevaras. Utskottet lade till en kläm om att denna viktiga tjänst och dess genomförande måste följas upp. 

- Trots att det finns många goda skrivningar i betänkandet är den största utmaningen finansieringsmodellen, som slår hårt mot de kommuner som hittills skött sina invånares social- och hälsovård på ett kostnadseffektivt sätt. I motsats till den förra regeringens förslag kommer kommunerna ändå nu att bli kompenserade för eventuella inkomstbortfall. Viktig är också den nyländska särlösningen. Tack vare den kan vi lättare hantera beredningen och genomförandet av reformen och bevara närdemokratin och invånarnas påverkningsmöjligheter i hela Nyland, säger Rehn-Kivi