Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, responsdebatt

09.06.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

Inom utrikes- och säkerhetspolitiken har utgångspunkterna för SFP och Svenska riksdagsgruppen alltid varit mycket tydliga. Utrikes- och säkerhetspolitiken är mycket mer än vapen och gemensamma övningar, även om stormakternas agerande tyvärr har lett till att frågor som gäller hård säkerhet har fått mer fokus. Utrikes- och säkerhetspolitiken är internationellt samarbete där parterna kan se längre bort än sina egna gränser och sin egen tid. Det är förmåga att bära ansvar för svåra saker. Det är vårt starka budskap om att Finland i varje sammanhang strävar efter att främja universella mänskliga rättigheter och försvara rättsstaten, demokratin och jämställdheten mellan könen.

Under den senaste tiden har vi i SFP varit mycket förvånade över pratet om Europeiska unionen eller till exempel de inre gränserna i Norden. Jag vill vara mycket tydlig här. Europeiska unionen ska vara en stark och handlingskraftig aktör och vägvisare. Finland ska också värna om och stärka samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna. Ju enhetligare Norden är, desto starkare kan vi visa världen att individens frihet och samhällets framgång kan gå hand i hand. Men det innebär att vi måste ha vilja och mod att fatta gemensamma beslut och att ta ansvar tillsammans, precis som också riksdagens utskott har sagt.

Ärade talman,

Vi har lärt oss att förstå klimatförändringen som orsakar torka i odlingsområden och ökar antalet orkaner som förstör hem. Vi vet att om klimatförändringen inte stoppas kommer antalet flyktingar att öka på ett aldrig tidigare skådat sätt. Därför satsar Finland på den gröna omställningen och på att stävja klimatförändringen. Finland vågar satsa på dessa saker eftersom åtgärdernas värde och nytta inte bara ligger här och nu utan också flera årtionden senare. De skapar ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och stabilitet i världen.

Lika stora säkerhetshot är naturförlusten och överförbrukningen av naturresurser. Det sorgliga faktum är att många regioner redan i nuläget lider av brist på rent vatten och av föroreningen av den lokala miljön. De kan kännas som problem i något avlägset land, men de här sakerna får upprepade och allvarliga konsekvenser. Vad händer om miljontals människor blir utan dricksvatten?

Just av denna anledning bör utvecklingspolitiken ha en central roll i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. I Finland har vi experter, företag och organisationer och en enorm kompetens, och med hjälp av dessa kan vi åstadkomma en verklig förändring. Vi kan till exempel vara med om att reformera regionernas energisystem och på så sätt stärka stabiliteten och den hållbara utvecklingen. Den globala maktpolitiken lever och just därför är det viktigt att Finland är en pålitlig aktör och samarbetspartner i de länder där vi är verksamma. Det är vår moraliska skyldighet.

Ärade talman,

I dagsläget går det inte längre att tala om säkerhet utan att också lyfta fram den tekniska utvecklingen. På det området står vi inför många utmaningar som vi hoppas att de kommande redogörelserna ska gå på djupet med. Vi står inför en värld där artificiell intelligens kan producera mänsklig text och föra miljontals diskussioner samtidigt. Det kan vara svårt att skilja förfalskade videor från äkta, och tilliten till det vi ser och läser kan rasa. Denna teknik blir allt tillgängligare, och därför måste vi i framtiden särskilt koncentrera oss på informationsförsvar.

Också staterna måste i allt högre grad koncentrera sig på digitaliseringens etik. När verksamhetsfältet förändras släpar lagstiftningen alltid ohjälpligt efter och en tydlig och noggrant avgränsad lagstiftning kan inte vattentätt skydda medborgarna. Vi måste skapa nya spelregler i en värld där stora företag har mer makt och förmögenhet än många stater och där framtida krig i allt högre grad förs via nätet.

Ärade talman,

Det är viktigt att vi inser vidden av utrikes- och säkerhetspolitik. Efter världskrigen påbörjades den europeiska integrationen inte med hjälp av arméer, utan med hjälp av ekonomisk politik. Det är vårt ansvar att hitta nya sätt att agera i en värld där vi alla är beroende av varandra.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om målen för Finlands EU-ordförandeskap

I vilket tillstånd är EU när Finland tar över stafettpinnen från Österrike den 1 juli? Intrycket är att tyngd-punkterna i EU kommer att ligga dels vid ett effektivare bruk av existerande regler, dels vid utrikesrelatio-nerna samt vid energi, men också rättsliga och inrikesfrågor. Mera verkställighet än lagstiftning, mera utrikesrelationer än förlikningar med Europaparlamentet.
21.06.2006 kl. 00:00

Riksdagens 100- årsjubileumssession

I medlet av 1800-talet började drömmen om ett fritt Finland ta sin form. Tankar blev till ord. Runeberg, Topelius, Snellman, Cygnaeus, Lönnroth och Castren personifierade denna utveckling. På olika sätt bidrog de tillsammans till att Finlands folk fick en gemensam nationalanda som blev en förutsättning för självständigheten några decennier senare.
01.06.2006 kl. 00:00

Remissdebatt om regeringens handikappolitiska redogörelse

Att födas som handikappad i Finland innebär inte ett liv i misär som i så många andra länder. Den nordiska välfärdsmodellen har för längre sedan omfattat de handikappade. Det betyder ändå inte att vi skulle ha nått en godtagbar nivå på servicen. Handikappvården är i Finland inte på samma goda nivå som i de andra nordiska länderna. Personlig assistans och utnyttjande av modern teknologi tryggar inte normalitet i livet på samma sätt som i våra grannländer.
16.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatt om budgetramarna för åren 2007-2011

Den sittande regeringen har nu presenterat sina sista budgetramar för denna period. Betyget är minst sagt nöjaktigt. För statsfinansernas del måste betyget bli berömligt, sade Eva Biaudet.
15.05.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om om redogörelsen gällande EU:s grundfördrag

Jag vill börja med att göra några saker fullständigt klara. Inom Svenska riksdagsgruppen tror vi på den Europeiska Unionen! Vi är övertygade om att Finland mår bättre, och att vi har klarat oss bättre som medlem i unionen än om vi hade valt att stå utanför. Utan medlemskap i EU hade det varit ännu svårare att övervinna depressio-nen på 1990-talet, sade Astrid Thors.
10.05.2006 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om åldringsvården

Vad finns staten till för? Jo, enligt Svenska riksdagsgruppen har statsapparaten till uppgift att träda in i de livsskeden som individen inte klarar sig på egen hand. Därför anser vi att staten skall koncentrera sig på att stöda individen under hennes första och sista år. Finland har ett bra lagstadgat stöd för våra åldringar. Men lagtexten är inte mycket värd om den inte omsätts i praktiken, sade Pehr Löv.
04.05.2006 kl. 00:00

Statsrådets utbildningspolitiska redogörelse

Statsrådets redogörelse är en positiv läsning. För det första är nivån i den finländska utbildningen rätt bra och för det andra har regeringen valt att fördomsfritt sätta fingret på de utmaningar som måste lösas. Hela vårt välstånd bygger i grunden på hur vi löser de utbildningspolitiska utmaningarna. En hög kunskapsnivå blev Finlands räddning under det svåra 90-talet. Så skall det också vara i framtiden, sade Christina Gestrin
02.05.2006 kl. 00:00