Statsrådets utrikes- och säkerhetspolitiska redogörelse, responsdebatt

09.06.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Joakim Strand.

Ärade talman,

Inom utrikes- och säkerhetspolitiken har utgångspunkterna för SFP och Svenska riksdagsgruppen alltid varit mycket tydliga. Utrikes- och säkerhetspolitiken är mycket mer än vapen och gemensamma övningar, även om stormakternas agerande tyvärr har lett till att frågor som gäller hård säkerhet har fått mer fokus. Utrikes- och säkerhetspolitiken är internationellt samarbete där parterna kan se längre bort än sina egna gränser och sin egen tid. Det är förmåga att bära ansvar för svåra saker. Det är vårt starka budskap om att Finland i varje sammanhang strävar efter att främja universella mänskliga rättigheter och försvara rättsstaten, demokratin och jämställdheten mellan könen.

Under den senaste tiden har vi i SFP varit mycket förvånade över pratet om Europeiska unionen eller till exempel de inre gränserna i Norden. Jag vill vara mycket tydlig här. Europeiska unionen ska vara en stark och handlingskraftig aktör och vägvisare. Finland ska också värna om och stärka samarbetet med Sverige och de övriga nordiska länderna. Ju enhetligare Norden är, desto starkare kan vi visa världen att individens frihet och samhällets framgång kan gå hand i hand. Men det innebär att vi måste ha vilja och mod att fatta gemensamma beslut och att ta ansvar tillsammans, precis som också riksdagens utskott har sagt.

Ärade talman,

Vi har lärt oss att förstå klimatförändringen som orsakar torka i odlingsområden och ökar antalet orkaner som förstör hem. Vi vet att om klimatförändringen inte stoppas kommer antalet flyktingar att öka på ett aldrig tidigare skådat sätt. Därför satsar Finland på den gröna omställningen och på att stävja klimatförändringen. Finland vågar satsa på dessa saker eftersom åtgärdernas värde och nytta inte bara ligger här och nu utan också flera årtionden senare. De skapar ekonomisk tillväxt, hållbar utveckling och stabilitet i världen.

Lika stora säkerhetshot är naturförlusten och överförbrukningen av naturresurser. Det sorgliga faktum är att många regioner redan i nuläget lider av brist på rent vatten och av föroreningen av den lokala miljön. De kan kännas som problem i något avlägset land, men de här sakerna får upprepade och allvarliga konsekvenser. Vad händer om miljontals människor blir utan dricksvatten?

Just av denna anledning bör utvecklingspolitiken ha en central roll i Finlands utrikes- och säkerhetspolitik. I Finland har vi experter, företag och organisationer och en enorm kompetens, och med hjälp av dessa kan vi åstadkomma en verklig förändring. Vi kan till exempel vara med om att reformera regionernas energisystem och på så sätt stärka stabiliteten och den hållbara utvecklingen. Den globala maktpolitiken lever och just därför är det viktigt att Finland är en pålitlig aktör och samarbetspartner i de länder där vi är verksamma. Det är vår moraliska skyldighet.

Ärade talman,

I dagsläget går det inte längre att tala om säkerhet utan att också lyfta fram den tekniska utvecklingen. På det området står vi inför många utmaningar som vi hoppas att de kommande redogörelserna ska gå på djupet med. Vi står inför en värld där artificiell intelligens kan producera mänsklig text och föra miljontals diskussioner samtidigt. Det kan vara svårt att skilja förfalskade videor från äkta, och tilliten till det vi ser och läser kan rasa. Denna teknik blir allt tillgängligare, och därför måste vi i framtiden särskilt koncentrera oss på informationsförsvar.

Också staterna måste i allt högre grad koncentrera sig på digitaliseringens etik. När verksamhetsfältet förändras släpar lagstiftningen alltid ohjälpligt efter och en tydlig och noggrant avgränsad lagstiftning kan inte vattentätt skydda medborgarna. Vi måste skapa nya spelregler i en värld där stora företag har mer makt och förmögenhet än många stater och där framtida krig i allt högre grad förs via nätet.

Ärade talman,

Det är viktigt att vi inser vidden av utrikes- och säkerhetspolitik. Efter världskrigen påbörjades den europeiska integrationen inte med hjälp av arméer, utan med hjälp av ekonomisk politik. Det är vårt ansvar att hitta nya sätt att agera i en värld där vi alla är beroende av varandra.

Svenska Riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35