Förslaget om att göra kommunalskatten progressiv är ett sådant utspel. Och det är dåligt av många skäl. Det är också synnerligen dåligt för de kommuner som redan idag har det sämre. 

Kommunalskatten är en plattskatt i teorin. I praktiken har den en progressiv natur redan idag – inte genom en föränderlig procentsats utan genom det, att olika avdrag leder till att många inte behöver betala kommunalskatt överhuvudtaget. Med inkomster under 16 000 euro betalar man inte kommunalskatt på sina inkomster, enligt Skattebetalarnas Centralförbund.

Men trots det är en verklig progressivitet inte i någons intresse. 

En progressiv kommunalskatt enligt de tankar statsminister Sanna Marin kastade fram – en lägre skatt för dem med låga inkomster och en högre för dem med höga inkomster – betyder att kommuner som redan nu har ett dåligt skatteunderlag skulle lida ytterligare. Deras finansiering skulle minska, medan de kommuner som har det bra idag skulle få ökade intäkter.

Detta vore man sedan tvungen att kompensera med statsandelar, vilket betyder att den statliga inblandningen i den kommunala ekonomin skulle öka. Detta skulle minska på de förtroendevaldas möjligheter att styra ekonomin och minska den kommunala ekonomins transparens och förutsägbarhet. Det kunde också leda till en acceleration av skillnaderna i skattesats mellan olika kommuner. Det är inte en god utveckling. 

Samtidigt skulle så kallade ”goda skattebetalare” bli en allt mer eftertraktad vara för kommunerna med allt vad det kan betyda av negativa följder. 

Så modellen har uppenbara strukturella problem. 

En progressiv kommunalskatt skulle också leda till en ökad allmän progressivitet i beskattningen. I en situation där vi redan idag beskattar en medelinkomst med en nästan fem procent högre skattesats än till exempel Sverige skulle vi ytterligare höja marginalskatten.

I stället för att slopa flitfällor skulle vi skapa dem. 

Skattepolitiken skall vara förutsägbar och konsekvent. Man skall inte komplicera den mer än nödvändigt. Finland utjämnar idag inkomstskillnader mer än något annat land i världen. 27 procent av skattebetalarna betalar 97 procent av skatterna i statsbeskattningen (2014). Vi har inte bara en progressiv beskattning, vi tillämpar också olika avgifter på flera offentliga tjänster beroende på hurdana inkomsterna är. 

Mot den här bakgrunden är det klart, att vi inte behöver eller gagnas av en progressiv kommunalskatt. I synnerhet som den skulle slå till mot dem som man synbarligen strävar att hjälpa – de svagaste kommunerna. I osäkra tider är ofta konsekvens och förutsägbarhet en bristvara, men likväl behövs dessa då mer än någonsin. Också inför ett val.