Ministeriets förslag till ytterligare gränsrestriktioner är obegripligt då vaccinationerna går framåt och antalet nya smittfall minskar i såväl Finland som Europa

03.06.2021 kl. 08:54

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till lagförslag om ändring av smittskyddslagen där man föreslår ändringar i gränsrestriktionerna till Finland. Enligt förslaget skulle alla som anländer till Finland behöva ha ett intyg på antingen full vaccination, tidigare konstaterad covid-19-smitta och tillfrisknande de senaste sex månaderna eller ett negativt covid-19-testsvar gett tidigast 72 timmar före ankomst. Om man inte har ett intyg på något av dessa alternativ, skulle man vara tvungen att ta ett test efter ankomst till Finland och ytterligare ett test efter tre dygn. Ett andra test efter tre dygn skulle även krävas av de som rest in i landet med intyg över ett negativt covid-19-test taget före avresan. Enligt förslaget skulle underlåtenhet att följa testningskraven vara straffbart med böter. Förslaget skulle i praktiken skärpa gränsreglerna samtidigt som övriga Europa öppnar upp och antalet nya bekräftade smittfall fortsätter att minska. Det skulle skapa stora praktiska problem i synnerhet för gränssamhällen, såsom Åland.

 
- Exempelvis en pappa eller mamma med delad vårdnad om sitt barn där den ena föräldern flyttat till Sverige skulle plötsligt, enligt det nya förslaget, riskera behöva skaffa ett negativt coronatest för att få komma hem till Finland igen varje vecka då man hämtat eller fört sitt barn. Det här är bara ett av en mängd konkreta exempel som många kontaktat mig om de senaste dagarna. I likhet med mig undrar de vad som plötsligt föranleder att nu i praktiken föreslå en kraftig skärpning av gränskontrollerna då de här fallen inte hittills utgjort några problem under pandemin i alla fall inte på Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt utkastet skulle alla resenärer behandlas på samma sätt oavsett avreseland och smittläget där skulle inte längre ha någon inverkan, till skillnad från idag då inga gränskontroller finns ifall avreselandet har en incidens på under 25 / 100 000 invånare på 14 dagar. Förslaget i sin nuvarande form skulle också skapa strängare regler för finländska medborgare och sådana medborgare som idag är undantagna från gränskontroller, bland annat för familjeskäl, nödvändig arbetspendling eller husägare. 
 
- Det är ologiskt att man skulle ändra på dagens system där resenärer från länder med låg incidens är fria att resa in i landet. Så klart måste vi kunna lita på våra grannländers statistik som vi gjort hittills under pandemin. Vaccinationstakten går framåt, antalet nya smittfall minskar och då borde gränserna öppnas och inte stängas med mer byråkrati, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Finlands näringsliv EK, Finlands fackföreningscentral FFC, Helsingfors och Vanda stad samt Finavia och Finnair kritiserade också idag utkastet till de föreslagna ändringarna.
 
- Det här handlar inte om att sätta hälsan emot ekonomi och arbetsplatser. Det är inget nollsummespel. Det här handlar om att göra en helhetsbedömning som gör att ekonomin och arbetsplatser på kort och lång sikt tar så lite skada som möjligt samtidigt som vi fortsätter bekämpa coronaviruset med fysiska avstånd, handtvätt, vaccinationer och sunt förnuft. Utlåtanderundan för de föreslagna ändringarna tog slut igår. Förslagen är framförallt ett tjänstemannaförslag och det är viktigt att regeringen nu i den kommande politiska behandlingen noggrant tar del av den kritik som kommit och gör nödvändiga ändringarna i förslaget så att det blir ett steg framåt och inte bakåt, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00