Ministeriets förslag till ytterligare gränsrestriktioner är obegripligt då vaccinationerna går framåt och antalet nya smittfall minskar i såväl Finland som Europa

03.06.2021 kl. 08:54

Social- och hälsovårdsministeriet publicerade förra veckan ett utkast till lagförslag om ändring av smittskyddslagen där man föreslår ändringar i gränsrestriktionerna till Finland. Enligt förslaget skulle alla som anländer till Finland behöva ha ett intyg på antingen full vaccination, tidigare konstaterad covid-19-smitta och tillfrisknande de senaste sex månaderna eller ett negativt covid-19-testsvar gett tidigast 72 timmar före ankomst. Om man inte har ett intyg på något av dessa alternativ, skulle man vara tvungen att ta ett test efter ankomst till Finland och ytterligare ett test efter tre dygn. Ett andra test efter tre dygn skulle även krävas av de som rest in i landet med intyg över ett negativt covid-19-test taget före avresan. Enligt förslaget skulle underlåtenhet att följa testningskraven vara straffbart med böter. Förslaget skulle i praktiken skärpa gränsreglerna samtidigt som övriga Europa öppnar upp och antalet nya bekräftade smittfall fortsätter att minska. Det skulle skapa stora praktiska problem i synnerhet för gränssamhällen, såsom Åland.

 
- Exempelvis en pappa eller mamma med delad vårdnad om sitt barn där den ena föräldern flyttat till Sverige skulle plötsligt, enligt det nya förslaget, riskera behöva skaffa ett negativt coronatest för att få komma hem till Finland igen varje vecka då man hämtat eller fört sitt barn. Det här är bara ett av en mängd konkreta exempel som många kontaktat mig om de senaste dagarna. I likhet med mig undrar de vad som plötsligt föranleder att nu i praktiken föreslå en kraftig skärpning av gränskontrollerna då de här fallen inte hittills utgjort några problem under pandemin i alla fall inte på Åland, säger Ålands riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Enligt utkastet skulle alla resenärer behandlas på samma sätt oavsett avreseland och smittläget där skulle inte längre ha någon inverkan, till skillnad från idag då inga gränskontroller finns ifall avreselandet har en incidens på under 25 / 100 000 invånare på 14 dagar. Förslaget i sin nuvarande form skulle också skapa strängare regler för finländska medborgare och sådana medborgare som idag är undantagna från gränskontroller, bland annat för familjeskäl, nödvändig arbetspendling eller husägare. 
 
- Det är ologiskt att man skulle ändra på dagens system där resenärer från länder med låg incidens är fria att resa in i landet. Så klart måste vi kunna lita på våra grannländers statistik som vi gjort hittills under pandemin. Vaccinationstakten går framåt, antalet nya smittfall minskar och då borde gränserna öppnas och inte stängas med mer byråkrati, säger riksdagsledamot Mats Löfström.
 
Finlands näringsliv EK, Finlands fackföreningscentral FFC, Helsingfors och Vanda stad samt Finavia och Finnair kritiserade också idag utkastet till de föreslagna ändringarna.
 
- Det här handlar inte om att sätta hälsan emot ekonomi och arbetsplatser. Det är inget nollsummespel. Det här handlar om att göra en helhetsbedömning som gör att ekonomin och arbetsplatser på kort och lång sikt tar så lite skada som möjligt samtidigt som vi fortsätter bekämpa coronaviruset med fysiska avstånd, handtvätt, vaccinationer och sunt förnuft. Utlåtanderundan för de föreslagna ändringarna tog slut igår. Förslagen är framförallt ett tjänstemannaförslag och det är viktigt att regeringen nu i den kommande politiska behandlingen noggrant tar del av den kritik som kommit och gör nödvändiga ändringarna i förslaget så att det blir ett steg framåt och inte bakåt, säger Löfström.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsrådets redogörelse om Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkor

Att skicka ut män och kvinnor till en svår krissituation kan vara ett svårt beslut. Eftersom Finland hör till världseliten på fredsbevarande operationer skulle det vara synnerligen svårt för oss att dra oss från ansvaret att bidra till att upprätthålla den internationella freden och säkerheten. Det är i grunden det som ett kommande engagemang i Natos snabbinsatsstyrkor, NRF, skulle innebära; ett fortsatt finländskt engagemang för den internationella freden och säkerheten.
11.03.2008 kl. 15:15

Interpellationsdebatt om nedläggning av Stora Ensos fabriker och statens ägarpolitik

Att en fabriksnedläggning slår hårt mot den ort och region där den är verksam vet och förstår vi alla. Vi vet också vilken press beslutet sätter på arbetstagarna, deras familjer samt de lokala och regionala beslutsfattarna. Hoten om arbetslöshet och försämrade ekonomiska utsikter är tunga att bära med sig för alla inblandade. Det här har vi kunnat erfara på flera håll och i flera sektorer under de senaste åren i Finland. Den globala ekonomin för med sig nya utmaningar också för oss. Bolag verksamma i Finland spelar på samma globala marknad och med samma regler som bolag verksamma på helt andra håll. Finland är inte en åtskild del av Europa och världen - På gott och ont.
13.02.2008 kl. 16:30

Riksmötets öppningsdebatt 2008

Vi inleder 2008 i samma tecken som 2007 slutade. Den globala ekonomikurvan pekar neråt, i USA har man redan gått in för stödåtgärder för att stöda den inhemska konsumtionen och i Finland skriver de ekonomiska instituten och bankerna ner sina prognoser för tillväxten 2008.
12.02.2008 kl. 15:00

Responsdebatt om statsbudgeten för 2008

Den politiska hösten går mot sitt slut i och med att vi nu tar itu med behandlingen av budgetförslaget för nästa år. Jag vill börja med att tacka kollegerna i finansutskottet för en snabb och smidig behandling, men också regeringen för ett gott utgångsförslag.
17.12.2007 kl. 15:41

Jubileumsplenum Finland 90 år

I medlet av 1800-talet, för snart 150 år sedan började tanken på ett fritt och självständigt Finland ta form, men det dröjde som vi vet ännu ett halvsekel förrän tanken blev konkretiserad. Vi har nyligen firat riksdagens, den moderna folkrepresentationens i Finland, 100-års jubileum och nu är det dags att högtidlighålla våra 90 år av självständighet.
05.12.2007 kl. 14:45

Regeringens redogörelse om nödcentralsreformen

När man läser statsrådets redogörelse om nödcentralsreformen får man lätt den bilden att eftersom reformen var nödvändig så fungerar den – men också att de nya nödcentralerna skulle fungera ännu bättre, och vara ännu mer produktiva och kostnadseffektiva om de bara vore större. Jag skulle egentligen redan i detta skede vilja ställa en fråga om hur många nödcentraler statsrådet anser att vi klarar oss med i Finland, men vet också att svaret på den frågan får vi först om något år. I slutet på 1990-talet fanns det 34 kommunala nödcentraler medan polisen hade 23 alarmeringscentraler. Man kan fråga sig hur många centraler vi totalt kommer att ha efter denna reform. Räcker 10 eller blir det ännu färre?
04.12.2007 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om uppdateringen av Finlands stabilitetsprogram

Den offentliga ekonomin i Finland står inför stora utmaningar. Befolkningen blir äldre medan den arbetsföra befolkningen – och således tillgången på arbetskraft – minskar. De åtgärder som regeringen och övriga offentliga aktörer kan vidta för att korrigera situationen är endast en del i det större sammanhang där även den ekonomiska utvecklingen i världen spelar en roll.
17.12.2007 kl. 12:35