- Finlands väg framåt handlar om tillväxt, konkurrenskraft, kunnande, sysselsättning, investeringar och en välmående befolkning med en positiv framtidstro. Därför har regeringen i sin halvtidsria valt att sätta dessa saker i fokus. Vi måste våga tro på oss själva och på framtiden. Då  har vi alla möjligheter att lyckas, säger justitieminister Anna-Maja Henriksson.

Ett tvåårigt försök med höjt hushållsavdrag

Partiordförande Henriksson gläder sig särskilt att regeringen kommit överens om att i samband med budgetrian 2021 göra en linjedragning om ett tvåårigt försök gällande hushållsavdraget.

- Jag och SFP har redan en längre tid efterlyst ett tidsbundet försök med ett märkbart höjt hushållsavdrag. Därför är jag ytterst glad att målmedvetet och hårt SFP arbete nu ger konkret resultat.

- Jag är övertygad om att ett höjt hushållsavdrag skulle höja sysselsättningsgraden. När hushållen köper mera tjänster gynnas företagen. Då familjer kan anställa hjälpande händer i vardagen eller äldre kan köpa tjänster för stöd i hemmet, så är följden att fler sysselsätts och det skapas fler arbetsplatser, säger Henriksson.

Därtill beslöt regeringen om att stöda ändringar i uppvärmningssätt då man avstår från oljeuppvärmning genom att höja hushållsavdragets maximibelopp från 2250 euro till 3500 euro och den avdragbara delen från 40 till 60 procent. Ändringen är tidsbunden och är i kraft åren 2022-2027.

Hösten 2021 inleds en utredning där man bland annat utreder hur hushållsavdraget kan utvidgas till att omfatta andra energirenoveringar och renoveringar som görs av husbolag.

Sysselsättningsgraden ska vara 75 % år 2025

Regeringen har i samband med halvtidsrian fattat beslut om sysselsättningsåtgärder som sammanlagt kan ge 40 000 - till 44 500 arbetsplatser. Dessutom kommer regeringen före utgången av valperioden att göra beslut om nya sysselsättningsåtgärder som förstärker den offentliga ekonomin med 110 miljoner. Regeringens målsättning är att sysselsättningsgraden ska vara 75 procent år 2025.

- Vi behöver fler arbetsplatser och fler som jobbar. Genom en högre sysselsättningsgrad kan vi trygga vårt välfärdssamhälle på sikt. Därför har regeringen fattat beslut om en lång rad sysselsättande åtgärder. Många av dessa har SFP redan länge jobbat för. Det handlar bland annat om att främja arbetshälsan och att förbättra de partiellt arbetsföras situation på arbetsmarknaden. En mycket betydande reform är också att kommunerna ska få ansvaret för TE-byråernas tjänster.

- Förbättrande av ensamföretagares socialskydd är en annan fråga som SFP länge jobbat för. Därför är jag väldigt glad att regeringen nu utreder vidare den s.k. kombinationsförsäkringen. I dagens läge kan man försäkra sig mot arbetslöshet på basis av antingen löneinkomster eller företagarinkomster, vilket är problematisk för dem som växlar mellan att vara företagare och arbetstagare.

- Det ska alltid löna sig att ta emot ett jobb. Oavsett ifall det handlar om två timmar jobb, ett halvtidsjobb eller heltidsjobb. Därför är det bra att vi i regeringen nu kommit överens om att inleda ett försök med negativ inkomstbeskattning från och med början av år 2023. Element av negativ inkomstbeskattning har SFP förespråkat i samband med sitt förslag till socialskyddsmodell.

Finland behöver mera arbetskraftsinvandring

Finlands befolkningspyramid är sådan att vi i framtiden behöver en märkbar ökning i arbetsrelaterad invandring. Detta är inte ett alternativ, utan helt enkelt ett måste. Redan nu lider många finländska företag av brist på arbetskraft. Därför vill regeringen minst fördubbla arbetskraftsinvandringen tills år 2030 och efter det borde arbetskraftsinvandringen vara minst 10 000 personer per år.

-  Våra företag ska kunna lita på att tillståndsprocesserna gällande utländsk arbetskraft är möjligast snabba och smidiga. Regeringen har vidtagit åtgärder för att försnabba processerna så att behandlingstiderna är högst 30 dagar och målsättningen är också att behandlingsavgifterna i framtiden ska vara lägre. Som bäst bereds ett regionalt försök gällande lindring av behovsprövningen av utländsk arbetskraft.

- Men förutom processer och mindre byråkrati behöver vi också en större förändring. Vi behöver ett välkomnande och positivt samhällsklimat i Finland. Vår lagstiftning behöver främja arbetskraftsinvandring, inte ställa onödiga hinder.

Överskuldsättning bör minskas målmedvetet

Bekämpning av överskuldsättning och främjande av företagares möjligheter till bland annat skuldsanering är en viktig helhet för regeringen.

Konkurrenskraft och mera investeringar till Finland

Regeringen har i samband med halvtidsrian fattat beslut om en strategi för en industri i förnyelse. Ett centralt syfte för strategin är att värna om den finländska industrins konkurrenskraft och att främja nya investeringar.

-   Vi vill att allt fler finländare ska kunna delta i arbetslivet och att våra företag ska ha bästa möjliga förutsättningar att vara framgångsrika. Det är i företagen som de nya arbetsplatserna skapas. Därför har vi fattat beslut som stärker näringslivets verksamhetsförutsättningar. Vi höjer varken företagsbeskattningen eller skatten på arbete. Däremot föreslår vi bland annat ett elektrifieringsstöd för energiintensiva företag, säger Henriksson.

-   Förra veckan fick vi en glädjande nyhet om en storinvestering i Vasa. Vi behöver flera sådana här positiva nyheter, vi behöver fler investeringar i Finland.  Därför har regeringen kommit överens om en ambitiös helhet för att främja investeringar. Finland ska vara ett attraktivt land för både inhemska och internationella investeringar.

Smidiga, förutsägbara tillståndsprocesser är också centrala då företagen överväger var det ska göra sina investeringar. Regeringen skapar en accelereringsfil för stora och strategiskt viktiga investeringar. Dessutom ska  processerna överlag försnabbas.

-   För att trygga en smidig behandling av olika tillståndsärenden vidtar regeringen åtgärder för att behandlingstiderna utgångsmässigt inte ska räcka över ett år.

Mycket viktig är också fortsättningen av den dubbla avskrivningsrätten på investeringar i maskin och anläggningar för åren 2024-2025, som regeringen ska fatta beslut om i samband med budgetrian.

En trovärdig ekonomisk politik

I regeringens ekonomiska hållbarhetsvägkarta som godkändes idag beskrivs nuläget och målsättningarna för den ekonomiska politiken. Hållbarhetsvägkartans syfte är att förstärka den offentliga ekonomin genom tillväxt, ökad sysselsättning och måttlig anpassning. Regeringens målsättning är att höja sysselsättningen till 75 % och i mitten av årtiondet bryta den offentliga ekonomins ökande skuldsättning. Halvtidsgranskningens helhetslösning stärker den offentliga ekonomin.

- Coronapandemin har lämnat och lämnar fortsättningsvis sina spår i människors vardag och på finländska företags förutsättningar att verka. Därför vill regeringen föra en politik som stöder återhämtning. Samtidigt går vi inför trovärdiga lösningar för att redan i mitten av årtiondet återgå till en offentlig ekonomi som stöder stabilitet och ekonomisk hållbarhet, säger Anna-Maja Henriksson.

Regeringen överskrider regeringsperiodens budgetram med 900 milj. euro 2022 och 500 milj. euro 2023. Regeringen har kommit överens om att minska utgifterna bestående med 370 miljoner euro från och med 2023 samt att i budgetrian 2021 fatta beslut om skattelösningar, som stärker statsekonomin, med 100-150 miljoner euro.