Riksdagens politiska gisslandrama är avslutat

17.05.2021 kl. 10:24
Riksdagens maratonplenum avslutades i lördags morse. Det finns skäl att nu snabbt se över riksdagens arbetsordning för att säkerställa att inget liknande händer igen.

Då sannfinländarna deklarerat att de inte längre vill följa den praxis som bygger på tillit måste den formella regelboken få några tillägg så att inte tillfälliga och slumpmässiga majoriteter kan riskera missbrukas för att försöka omkullkasta en majoritet av riksdagens vilja.

 

En viktig del av en demokrati är att respektera en klar majoritets åsikt utan att med kuppförsök försöka ändra på den. Så klart måste majoriteten säkerställa skydd för minoriteter, men det kan inte bli som de senaste dygnen då en liten minoritet i praktiken höll riksdagens majoritet som gisslan.

 

Riksdagen började i tisdags debatten kring Finlands ratificering av EU:s återhämtningsfond. Frågan har grundligt behandlats i riksdagen flera gånger. Sannfinländarna visste att en stor majoritet av riksdagen stöder ratificeringen. De skulle således aldrig vinna en omröstning. Därför försökte man bromsa och obstruera debatten så länge som möjligt. Enligt riksdagens arbetsordning måste alla ledamöter ha möjlighet att säga det man vill i en debatt, innan man röstar. I teorin finns ingen bakre gräns för hur länge man får tala eller hur många gånger man får tala.

 

Sannfinländarnas ordförande och vice ordförande har dementerat att man velat förhala debatten (trots att den pågick i fyra dygn - dagar och nätter). Man har konstaterat att ens ledamöter har väldigt mycket att säga i frågan. Det är struntprat.

 

Enligt min mening är det oerhört viktigt att alla ledamöter har möjlighet att säga det man vill. Men i det ingår inte att hälsa hem till sin mamma, vilket Sannfinländarnas vice ordförande gjorde, eller att på sociala medier skriva att människor ska skicka in sina kommentarer så att de kan högläsas i plenum, vilket en annan sannfinländare gjorde. Samma ledamot talade natten till lördag åtta och en halv timme i sträck. Han hade innan dess hållit cirka 30 inlägg i debatten. Hans maratoninlägg handlade i praktiken bara om att han ville slå rekord för det längsta inlägget som hållits i riksdagen. Det handlade inte om att tillföra något nytt till debatten.

 

Allvarligare än att förhala är det kuppförsök den sannfinländska vice talmannen Juha Eerola indirekt bekräftat att planerades. Om plenum fortsätter hela natten går de flesta ledamöter till sina arbetsrum och vilar på soffan i väntan på en eventuell omröstning. Om en omröstning kommer brukar talmannen alltid vänta 10 minuter så att alla ledamöter hinner till plenisalen från sina arbetsrum.

 

Eerola har sagt att han knappast hade väntat in ledamöter ifall en situation hade uppstått att Sannfinländarna mitt i natten under något tillfälle skulle råka få en temporär majoritet i plenisalen. Då skulle en bordläggning ha kunnat föreslås långt in i framtiden och ha förrättats omedelbart med bara tio ledamöter på plats. Ett sådant agerande skulle vara emot riksdagens praxis och därför fick Eerola inte heller leda ordet när man inte kunde lita på honom. För om man inte skulle kunna lita på de här sakerna skulle ju alla, inklusive statsministern, behöva sitta dygnet runt i plenisalen bara för att ifall att en omröstning skulle komma. Det skulle så klart inte vara ändamålsenligt.

 

Oavsett vad man tycker om olika politiska frågor i sak tycker jag inte om då man försöker spela, göra kuppförsök eller fuska. Det här var något nytt vi såg i finländsk politik och det gör mig mycket bekymrad.
Mats Löfström

Gruppanföranden

Interpellation om tryggande av universitetens ställning och verksamhetsförutsättningar

Kompetens, företagsamhet och förnyelseförmåga utgör grunden för en ökad välfärd. Det slår regeringen Vanhanens program fast. Regeringen har i sitt program slagit fast att målsättningen för finansieringen av forskning och utveckling är att den offentliga finansieringen ska stiga till fyra procent av bruttonationalprodukten. Regeringen har även bestämt att den offentliga basfinansieringen till universiteten ska öka över hela linjen. Donationer till stöd för vetenskaplig verksamhet har dessutom redan i hög grad gjorts avdragbara i beskattningen.
21.05.2008 kl. 16:15

Responsdebatt om regeringens budgetramar för 2009-2012

Finansutskottet konstaterar att ekonomin och sysselsättningsutvecklingen i Finland varit oerhört stark och tillväxten beräknas ännu fortsätta även om tydliga tecken på avmattning nu finns. Utskottet betonar två frågor som fördunklar de ekonomiska utsikterna. Den ena är den takt varmed befolkningen nu åldras och den andra är de utmaningar klimatförändringen för med sig. Svenska riksdagsgruppen anser att det i båda dessa fall framför allt gäller att föra en ansvarsfull politik som beaktar förändringsfaktorer med ett pro-aktivt grepp. Både den pågående kommunreformprocessen och produktivitetsprogrammet är exempel på åtgärder som stöder en anpassning till morgondagens verklighet. Den klimatpolitiska redogörelsen å sin sida, som avges på hösten, ger svar på hur regeringen anser att klimatförändringen skall tacklas
20.05.2008 kl. 15:00

Gruppanförande om Lissabonfördraget

10.04.2008 kl. 15:10

Regeringens proposition om godkännande av Lissabonfördraget

Lissabonfördraget stärker den Europeiska unionens dimension på flera sätt; öppenheten ökar, ett verktyg för medborgarpåverkan införs, de grundläggande fri- och rättigheterna samt de mänskliga rättigheterna får samma status som unionens grundfördrag. Fördraget ger utan vidare unionen de verktyg som behövs för att tackla existerande och kommande utmaningar. I fördraget slås fast att unionen skall bygga på de gemensamma värdena respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna.
10.04.2008 kl. 18:30

Statsrådets trafikpolitiska redogörelse

Finland är ett geografiskt sett stort men glesbebyggt land. Hela en femtedel av invånarna bor i huvudstadsregionen, och en klar majoritet bor i tätorter och städer. Logistiskt sett är Finland en ö, eftersom den absoluta merparten av vår utrikeshandel fraktas sjövägen. Allt detta ställer stora krav på trafikförbindelserna i vårt land. Trafiklösningarna måste stöda regionernas utvecklingsmöjligheter och möjligheten att bo överallt i Finland, fungera så att de stöder medborgarnas vardag och sörja för näringslivets behov av transporter. Fungerande trafiksystem och en god infrastruktur är förutsättningar för allas våra dagliga liv. Arbets- och skolresor, uppköp och fritidsresor är en naturlig del av vår vardag och trafiken en naturlig del av vårt liv.
01.04.2008 kl. 13:30

Remissdebatt om statsrådets redogörelse om ramarna för statsfinanserna 2009-2012

Ett lands framgång beror på många saker - kunskap och kunnande, social rättvisa och jämlikhet för att ta några exempel. En annan framgångsfaktor är sysselsättningen. Det är därför som Matti Vanhanens regering gör rätt när den prioriterar sysselsättningen.
25.03.2008 kl. 12:15

Finlands deltagande i Natos snabbinsatsstyrkas verksamhet

Gruppanförande
11.03.2008 kl. 14:55