Ålands självstyrelse måste leva i tiden

29.05.2021 kl. 09:58
Den nionde juni inleds jubileumsåret för att fira Ålands självstyrelses första hundra år.

Det är i år 100 år sedan Nationernas Förbund beslöt att Åland skulle bli självstyrt. I ett hundraårsfirande är det naturligt att titta tillbaka för att förankra historien. Samtidigt är det lika viktigt att försöka titta framåt och fundera på vad man vill att ska bli kvar när jubileumsåret väl är avslutat.

 

Åland har exceptionell folkrättslig status. Efter hundra år behöver själva modellen inte längre försvaras. Den är djupt rotad med de internationella överenskommelserna som grund. Det som däremot behöver försvaras är det praktiska innehållet som är fundament för hela självstyrelsen. I en värld som hela tiden förändras behöver självstyrelsen också hänga med.

 

För tillfället pågår en totalrevision av Ålands självstyrelselag. Målsättningen med den är kanske inte så mycket att överta nya behörigheter utan att modernisera och befästa dagens självstyrelse då lagen inte förnyats sedan Finlands EU-medlemskap eller nya grundlagen, vilka båda påverkat Ålands nuvarande självstyrelse mycket i praktiken.

 

Lika viktigt som att säkerställa en modern självstyrelselag är att säkerställa andra viktiga saker som inte uttryckligen regleras i lagen. Hit räknar jag bland annat tillgång till svenskspråkiga studieplatser vid universitetet och högskolor, tillgång till svensk TV, att service på svenska fungerar i praktiken när samhället fortsätter att digitaliseras samt hur man säkerställer fungerande kommunikationer till och från Åland av människor, varor, post och tidningar. Alla dessa saker är konkreta exempel som inte enbart kan regleras via självstyrelselagen, utan där andra åtgärder behövs då den tekniska och globala utvecklingen förändrar verkligheten.

 

Förhoppningen är att både Finlands och Sveriges statsministrar ska komma till Åland för att högtidlighålla starten för självstyrelsens jubileum. Nationernas Förbunds beslut för hundra år sedan kompletterades med ett avtal mellan Finland och Sverige om hur garantierna skulle förverkligas i praktiken. Min förhoppning är att ett möte mellan Finlands och Sveriges statsministrar på Åland både kan titta tillbaka på en internationellt framgångsrik lösning som alla kan vara stolta över, samt också blicka framåt på hur man kan säkerställa att samma garantier moderniseras för att hantera dagens praktiska utmaningar.

 

Det är ingens fel att det finns utmaningar med tillgång till svensk TV på nätet, tillgång till vissa svenskspråkiga utbildningar samt kommunikationer, utan det är digitalisering och globalisering som skapat dem. Samtidigt är det just den här verkligheten som nu delvis gnager i fundamenten i Ålandsöverenskommelsen. Därför borde man säkerställa att överenskommelsens mening och anda också appliceras på den värld som vi lever i idag som förändrats mycket på hundra år. Det skulle samtidigt vara en fin 100-års gåva till självstyrelsen. Min förhoppning är att Ålands 100 års jubileum kan bli ett avstamp för ett sådant konkret Ålandsarbete också mellan Finland och Sverige, tillsammans med Åland.

 

Mats Löfström

Gruppanföranden

Lagen om tryggande av patientsäkerheten (2. behandlingen)

Det sades redan i samband med första behandling tidigare i veckan, men jag säger det igen: Patientsäkerhetslagen är svår eftersom rätt ställs mot rätt; rätten till liv och hälsa ställs mot rätten till arbetskonflikter. Det är klart att dessa båda rättigheter är viktiga grundpelare i vårt välfärdssamhälle. Vi litar på att våra rättigheter används på ett sådant sätt att enskilda medborgares liv och hälsa inte är i fara. Så har det också fungerat hittills, också i alla arbetsmarknadskonflikter inom vårdsektorn.
16.11.2007 kl. 00:00

Gruppanförande om Finlands internationella militära insatser

Gruppanförande
13.11.2007 kl. 14:50

Statsrådets redogörelse om internationell krishantering

Då vi reviderade vår krishanteringslag för drygt ett och ett halvt år sedan var många skeptiska till att Finland skulle delta i EU-operationer. Man var då rädd för att EU och FN av någon anledning skulle ha olika målsättningar. I dagens läge kan vi konstatera hur sammanflätat krishanteringsmålen är inom dessa båda organisationer. Detta visar även statsrådets redogörelse.
13.11.2007 kl. 15:16

Interpellation om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal

Oppositionens första interpellation under denna valperiod innehåller inte mycket nytt; oppositionen väljer att rikta in sig på redan bekanta frågeställningar som diskuterades redan under förra perioden. Trots att oppositionen påstår att interpellationen handlar om kvaliteten i vård och omsorg och tillgången på yrkesutbildad personal är det lätt att inse att interpellationen egentligen handlar om vårdsektorns löner.
03.10.2007 kl. 10:37

Remissdebatt om statsbudgeten för 2008

Det har nu gått ett halvt år sedan riksdagsvalet i mars och vi håller ännu på att slutföra det politiska maratonlopp som vi inledde i vintras. Oppositionen har hittat nya objekt för kritik och kräver nya satsningar. Regeringen håller däremot på med att förverkliga de målsättningar som vi gick till val med i mars – och vann valet med.
18.09.2007 kl. 15:35

Responsdebatt om budgetramarna 2008-2011

Jag vill tacka kollegerna i utskottet för en saklig behandling av statsfinanserna för de kommande fyra åren. Budgetramarna, som oppositionen förstås anser vara för snäva, är spikade med ansvar. Vi kan inte fördela pengar som vi inte har. Att sysselsättningsläget förbättras är en förutsättning för att vi skall kunna hålla en hög nivå på och utveckla servicen i framtiden. Nyheten om att BNP ligger på över 5 procent högre nivå än för ett år, att arbetslösheten är 1,6 procentenheter lägre än för ett år sedan och 60 000 fler är sysselsatta visar att Finland är på rätt väg.
19.06.2007 kl. 00:00

Regeringens rambudget för åren 2008-2011

Det är både rätt och klokt att försvara en ansvarsfull och strikt budgetpolitik. Det är rättvist gentemot kommande generationer. Då oppositionen vill använda mer av statens pengar, är det skäl att minnas att regeringens budgetutgifter är 180 miljoner större – hela 14 procent större - än föregående regerings budgetra-mar. Större utgiftsökningar än så, skulle vara ansvarslöst.
29.05.2007 kl. 15:15