Statsrådets redogörelse om den riksomfattande trafikplanen 2021-2032

26.05.2021 kl. 15:00
Gruppanförande hållet av ledamot Sandra Bergqvist.

Ärade talman,

 

Den riksomfattande trafikplanen är ett långsiktigt dokument. Det är här vi går igenom vad som behövs för att utveckla landets infrastruktur – och det handlar om all möjlig infra.

Den här redogörelsen är viktig för den har konkreta beröringspunkter med de flesta människors vardag. Vi är alla beroende av goda förbindelser. Därför är det helt grundläggande att vi efter ett parlamentariskt arbete har hittat en samsyn om den riksomfattande trafikplanen.

SFP och Svenska riksdagsgruppen backar fullt upp de samhälleliga målen för utvecklingen av trafiksystemet som alla syftar att dämpa klimatförändringen:

Det handlar om tillgänglighet: Trafiksystemet garanterar tillgänglighet i hela Finland.

Det handlar om hållbarhet: Det ska bli lättare för medborgarna att välja hållbarare alternativ – i synnerhet i stadsregioner.

Och det handlar om effektivitet: Trafiksystemets samhällsekonomiska effektivitet förbättras.

 

Klimatsatsningar är att utveckla den spårbundna trafiken, att övergå i högre grad till eldrivna fordon och att överhuvudtaget utveckla energisnålhet i trafiken. Men med tanke på miljön är det också viktigt med ett bra vägnät och ett gott vinterunderhåll. Vi ska inte glömma bort i diskussionen att rätt dimensionerade vägar betyder mindre miljöbelastning och smidigare trafik betyder mindre utsläpp.

För SFP är satsningarna på det lägre vägnätet viktigt i styrdokumentet. Vi ska gå framåt och investera i nytt, men det får aldrig betyda att vi missköter de vanliga vägarna – trafikplanen utgår från att reparationsskulden ska minska under en överskådlig tid. Här måste vi också hantera nedskärningen i budgeten 2023 så att basvägnätet inte drabbas oskäligt.

I beredningen av planen betonade SFP även hamnarnas och de regionala flygplatsernas betydelse för möjlighet till utveckling och export. Regionala flygplatser är av största betydelse för att regionernas ska utvecklas. Vi ska också satsa på exporthamnarna och se till att infrastrukturen och logistiken kring dem fungerar.

 

Ärade talman,

Den riksomfattande trafikplanen – att det nu finns ett långsiktigt styrdokument som uppdateras varje valperiod – ger också ökade möjligheter till EU-finansiering. Här finns det rum för förbättring för Finland.

Som riksdagsledamot från Egentliga Finland är jag speciellt nöjd med skrivningarna om en fungerande skärgårdstrafik. I skärgården är förbindelsebåtarna och färjorna som landsvägar på annat håll. Det är rätt tid att gå igenom grunderna för förbindelsebåtstrafiken, som inte har någon styrande lagstiftning nu. Skärgårdstrafiken ska fungera så att arbetspendling är möjlig och systemet ska utvecklas så att det stöder de fast bosatta, fritidsborna och företagen.

 

Den riksomfattande trafikplanen är viktig för att man ska kunna identifiera de verkliga behoven och se var investeringarna ska sättas och vilket underhåll som behövs. Centralt är alltid – även för de större projekten – att bedöma nyttan.

Ett fint exempel där man sett till det verkliga behovet är regeringens beslut i samband med årets tredje tilläggsbudget ge fullmakt för 128 miljoner euro för att förnya Rävsundsbron och Hessundsbron i Pargas. Projektet är nödvändigt nu för broarnas livslängd är slut. Att broarna nu förnyas är inte bara viktigt för att garantera det vardagliga livet i Pargas, utan också nödvändigt för tungindustrins transporter, turismen och det lokala näringslivet. Inom SFP har vi jobbat hårt för att påskynda processen och vi är ytterst nöjda med regeringens förslag.

Vi anser att den riksomfattande trafikplanen ska bygga på grundtanken att varje finländare ska ha möjligheter att röra sig och trafikplanen ska även möjliggöra arbetspendling. Goda förbindelser ska även stöda exportindustrin som ger arbetsplatser och blomstrande regioner.

Svenska riksdagsgruppen

Gruppanföranden

Redogörelsen om detaljhandelns struktur och utveckling

Det är rätt vanligt att folk idag beklagar sig över både internationaliseringen och globaliseringen. Ofta framställs dessa som nya och obehagliga fenomen för Finland. Jag frågar mig om man då har glömt sitt eget lands historia och bakgrund, sade Roger Jansson i sitt gruppanförande.
26.04.2006 kl. 00:00

Regeringens budgetramar 2007-2011

Rapporteringen och slutsatserna från regeringens budgetramförhandlingar varierar beroende vem man lyssnar på. Dels har det talat om regeringskris och avgångar, dels om konstruktiva diskussioner. Kontentan är ändå den, att regeringen kom överens om att ge fortsatt stöd till lantbruk och landsbygd också efter att EU-stöden skärs ned. Exakta eurobelopp kan givetvis inte slås fast förrän förhandlingarna med EU avslu-tats. Det är inget nytt i det. Så har vi agerat redan i tolv år.
28.03.2006 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om arbetskraftens fria rörlighet inom EU

Jag vill tacka regeringen för en bra redogörelse, men framför allt - en klok slutsats. Det är bra att regeringen driver en fördomsfri och klar politik. Mycket av de hot och risker som framförts i debatten om arbetskraftens rörlighet har handlat mera om skrämselpropaganda än om sakliga argument.
14.03.2006 kl. 00:00

Gruppanförande i interpellationsdebatten om kommunservicen.

"Det är framför allt dags för kommuninvånaren att begära svar av sin kommunledning; Lovar ni att vi klarar oss i trettio år till utan att göra något? Kan min kommun garantera att jag får modern service om tjugo år med dagens strukturer?", sade Eva Biaudet i sitt gruppanförande.
07.03.2006 kl. 00:00

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00