Regeringens halvtidsgranskning

03.05.2021 kl. 11:34
Förra veckan lyckades regeringen nå en överenskommelse kring kommande års budgetram i samband med sin halvtidsgranskning.

Pandemin har blåst ett stort hål i de offentliga finanserna, och det kommer ta många år att betala av kostnaderna från krisen. Trots det är läget i statsfinanserna ändå lite bättre än man hade trott för bara ett halvår sedan. Det är en positiv sak och det visar också att de insatser som gjorts under pandemin på det stora hela varit rätt.

 

De kommande åren väntar dock anpassningar i ekonomin för att balansera statsfinanserna, som ifjol gjorde ett underskott på hisnande 18 miljarder euro. Resultaten från regeringens förhandling blir fokus på sysselsättningen. De beslut som fattades borde enligt finansministeriet leda till mellan 40-44 500 nya arbetsplatser. Detta i tillägg till de åtgärder som redan tagits och som beräknas ha gett 31-33 000 nya arbetsplatser, bara pandemin släpper greppet om ekonomin.

 

Detta kommer förstärka de offentliga finanserna med många hundra miljoner euro per år. Ytterligare sysselsättningsåtgärder, som ska stärka finanserna med 110 miljoner euro extra per år, förbereds inför förhandlingarna av nästa års budget, som hålls inkommande sommar.

 

Regeringen beslöt även att hushållsavdraget höjs och utvecklas. Det är jag själv glad för eftersom det stöder tjänstesektorn, också på Åland. Här har Finland legat efter Sverige. Det här kommer helt säkert generera ytterligare arbetsplatser, som inte ens finns med i de beräkningar man tagit med i finansministeriets uppskattningar.

 

Regeringen förbereder även nedskärningar på 370 miljoner euro per år för att bromsa skuldsättningen. Det kommer drabba flera ministerium och en del projekt. Kommunikationsministeriet kommer drabbas hårdast, vilket gör att det inte påverkar Åland så mycket. Inga nedskärningar eller höjda avgifter kommer för sjöfarten, vilket är mycket viktigt och är en sak som jag så klart bevakat noga.

 

Skattehöjningar på 100-150 miljoner euro planeras för nästa år. Man kommer ändå inte röra företagsskatten eller skatten på arbete, vilket var viktigt för svenska riksdagsgruppen. Detta för att säkerställa att det alltid ska löna sig att ta ett arbete och att Finland inte ska tappa konkurrenskraft.

 

Ett elenergistöd för den energiintensiva industrin kommer införas för att förstärka företagens internationella konkurrenskraft och slå vakt om Finlands exportindustri. Dessutom ska arbetskraftsinvandring underlättas. En röd tråd i budgeten är också att samtidigt göra en omställning till ett mer hållbart samhälle..

 

Jag är själv rätt nöjd med detta paket. Detta görs framförallt för att skapa mer jobb och arbetsplatser vilket behövs för att vi ska kunna finansiera vårt välfärdssamhälle på sikt. Om vi skulle ha 80 % sysselsättning i Finland skulle vi kunna höja de offentliga utgifterna och samtidigt sänka skatterna eftersom vi skulle vara fler som är med och betalar in till finanserna. Det är just därför som sysselsättningen är så viktig. Varje procent i höjd sysselsättning förstärker statens finanser med cirka en miljard euro.

 

Det har inte varit helt enkelt att nå överenskommelse och det borde ha gått mycket snabbare. Det fanns dock mycket som spökade i bakgrunden. Därför tycker jag ändå att slutresultatet till sist blev så bra som det nu bara var möjligt med tanke på utgångsläget. De här åtgärderna kommer inte vara tillräckliga för att lösa våra utmaningar, men det är helt klart steg i rätt riktning.

Mats Löfström

Gruppanföranden

Statsministerns upplysning om regeringens politik 2006

Våren har inletts med en presidentvalskampanj som förutom utrikespolitiken, också berörde många aktuella EU- och nationella angelägenheter. Finlands roll i världen kommer att vara intressant under årets gång. På sommaren tar vi över ordförandeskapet för EU, och då har vi en unik chans att visa att Finland är ett land som vill arbeta för ett EU där alla invånare skall känna sig respektfullt behandlade, sade Christina Gestrin.
09.02.2006 kl. 00:00

Responsdebatten om statsbudgeten för år 2006

Riksdagen har inte enbart ägnat tid åt att maktbalansen i säkerhetspolitiken den senaste månaden. Varje höst begår vi en liten maktkamp mellan riksdag och regering om vem som skall ha sista ordet i fråga om statsbudgeten. Trots att riksdagen har den slutliga budgetmakten är det bra om riksdagens ändringar ändå kan skötas i samråd med finansministeriet för att undvika tekniska misstag.
13.12.2005 kl. 00:00

Regeringens redogörelse om energi- och klimatpolitiken

Klimatförändringen är vår tids största globala miljöhot. Vi är inne i den första fasen av en lång process som saknar ett slut. Den generation som idag fattar beslut bär ett stort ansvar för kommande generationers möjligheter att leva och verka på jorden. Redan nu finns det skrämmande och varnande exempel på hur vissa ursprungsfolk varit tvungna ge upp sina urgamla traditioner då arktiska miljöns klimat förändrats så mycket. Det finns ett stort globalt intresse för att utveckla miljövänlig teknologi inom energiproduktionen.
30.11.2005 kl. 00:00

Statsrådets redogörelse om Europeiska unionens konstitutionella fördrag

Då nyhetsåret 2005 skall sammanfattas blir EU:s grundfördrag antagligen en av årets främsta poli-tiska nyheter. Det är kanske här ingen överraskning att säga att den franska omröstningen var en stor besvikelse för oss som trodde att det nya fördraget tom med sina brister var en förbättring från förut. Allra mest skulle ett lyckat slutförande av processen manifestera möjligheterna för att bygga vidare på ett starkt handlingskraftigt EU.
29.11.2005 kl. 00:00

Interpellationsdebatt om Fortums optionsprogram

22.11.2005 kl. 00:00

Regeringens jordbrukspolitiska redogörelse

26.10.2005 kl. 00:00